Ack, nu är det vinter

Det är väl inte så mycket vinter att skidan slinter precis, men ICA-backen är full av barn och deras föräldrar som åker pulka och annat, ämnat för snö. Visst gliser gräset igenom men det går bra ändå. Den här vinterperioden har hängt ihop med en stark och envis ostan som gör att det är kallt överallt, även inomhus. I eftermiddags var jag och köpte te och damen som expedierade mig klagade över att teburken av plåt var iskall. Så gnälliga blir vi som inte är så vana. Såg ett inslag från Kiruna eller något annat samhälle långt norröver där man hade värmebölja igår, - 25 grader, att jämföras med tidigare dag då det varit runt -40. Det låter så kallt att jag inte ens kan föreställa mig det. Men klagade den intervjuade kvinnan? Inte då - Det är bara att klä på sig, sa hon.

Så här söderöver där det är mycket öppen mark fyker snön i sånt här väderläge. I helgen var vi i Glumslöv och hälsade på. På nervägen var det inte så farligt med fykandet eller snödrev som det också kallas men när vi skulle hem - Gode värld vilket snödrev. Man hade varnat för besvärligheter på motorvägen mellan Landskrona och Halmstad. På sina ställen var det enfiligt och på andra hade man en grävskopa till hjälp för att få undan snön som på många ställen var blandad med jord. Med betydligt längre restid än vanligt kom vi lyckligt hem.

Snön kom i fredags och fylldes på i lördags. Härligt att det blir vinter när det är helg när så många är lediga.

 

 

Astrid och Elliot passade på att bygga en snöhydda. Lite prat om att sova över i den var det, lite.

 

På söndagen åkte Elliot, Lars och Sus till Malmö för att se en isshow, en julklapp. Riktigt roligt var det förstås och vad annat kan det bli när Bargaren kommer ut på isen.

 

 

 

Här hemma har gästerna kring fågelrestaurangerna blivit fler. Flera domfruar har vi, men var de har gjort av herrarna undrar man. Stenknäck är också en relativt ny gäst som inte varit här förut.



Tulpanens dag

Ut med granen och in med tulpaner! Riktigt så blev det inte i år. Vi tycker att vi hade en sån fin gran så den fick stanna inne tills igår. Tulpaner fick vi redan till helgen av våra varbergsvänner som var på besök.

 

 

Visst är de alldeles underbara! Och det där fraset från bladen när man tar i dem. Idag är det dessutom Tulpanens dag meddelade en blomsterhandlare via sms.

 

Vi hade en trevlig helg med ömsom regn, ömsom kyla och blåst. På söndagen tog vi bilen till Riccardo för att titta på hans "nybygge". Jättefint! Där sprakade en brasa och man hade möjlighet att äta lite italiensk lunch. Glass fanns naturligtvis också. Nytt för säsongen är bl a valnötsglass med maple.

 

 

 

 

Extra roligt är det att det är vår Fred som har levererat lönnsirapen till Riccardo. Om den är god? Jättegod och Riccardo själv var mycket nöjd med den.

 

 

Fåglarna äter på som tidigare i trädgården. Vi har sex koltrastar som kivar om äpplena som vi slänger ut. Tänk att de inte fattar att det går åt så mycket energi att springa och jaga varandra - slåss om maten. Nej, det ser minsann inte alls ut som något kärleksgnabb.



God fortsättning

Idag blev det en promenad på Prins Bertils stig. Vi var inte ensamma! Under vår ganska korta tur mötte vi bl a nio hundar som var ute och vallade sina hussar och mattar, många som var ute och sprang och så alla andra. Nyårslöften eller sitter byxorna kanske lite trångt så här efter julen?
I vattnet låg massor av ejdrar och guppade och skråckade. De har nog inte brytt sig om att flytta till Danmark eller vart de nu ger sig av normala vintrar. Deras skråckande låter såå härligt tycker jag.

Över nyår var vi och hälsade på Sara med familj. Efter lite övervägande beslöt vi oss för flyget denna gång. Så smidigt! Utom det att vi skulle ha julklappar med oss. Inte så många men stora. Vidar skulle få en jordglob och den var för stor att ha som handbagage men händige Lars löste våra problem.

 

 

 

Signe fick frisörgrejor och första kunden blev Lars.

 

 

I Uppland fanns inte heller någon snö men vi gjorde utflykt och tittade på hällristningar. Efter en ganska lång promenad in i skogen hittade vi ett stort område med ristningarna, det största efter området i Tanum.

 

 

 

När det blivit mörkt inbjöds vi till skattjakt. Utrustade med karta, ficklampor och pannlampor gav vi oss ut i mörkret. Där är minsann riktigt mörkt så vi fick gå försiktigt. Första ledtråden skulle finnas högt uppe på loftet i ladugården. En smal dammig trappa ledde oss upp. Visst var det roligt med ledtråden men minst lika roligt av det att se korna så här uppifrån.

 

 

 

Sista ledtråden fanns i huset som är under renovering. Nu fick Vidar i uppdrag att få fram ett meddelande av bokstäverna som vi funnit.

 



 

Och visst var det en nyttårsönskning. Skatten då? Jo lite förinvigning av blivande TV-rummet med glögg och pepparkakor.

På nyårsdagen fanns det inte mycket som var öppet. Botaniska trädgården i Uppsala var ett undantag. Efter bakluckelunchen var vi rejält frusna så det kändes härligt att komma in i de varma växthusen.

Barnen tyckte att det var roligt med både bekanta och obekanta växter, kanelträd, vaniljväxt och bananträd t ex. och många mycket vackra blommor som här en amaryllis.

Tiden gick fort men vi tyckte ändå att vi hann med fantastiskt mycket under dessa dagar. Och det där med att åka flyg det är smidigt.