Bokrea mm

Nu i veckan börjar bokrean. Trevligt - men vi har dåligt med plats i bokhyllorna och så finns ju bibblan och så ges många böcker ut i pocket. Bokrean får vara för mig. men jag ska dela med mig av två boktips. Den första boken utspelas på Hallands Väderö och vi är väl många som har en särskild relation till den ön.

Boken heter Om du bara visste av Caroline Säfstrand. En liten svensk sommarkaramell. En vacker och fängslande roman om två kvinnor som möts över generationsgränserna..... enligt recensenten.

Nästa bra bok som jag har läst handlar om Harold Fry. Han ska gå för att posta ett brev men kommer att påbörja en fotvandring genom hela England. Harold är en mycket snäll nybliven pensionär....

Här har både titel och författare blivit tydliga på bilden.

Vädret är lite fram och tillbaka och den metrologiska våren har inte infunnit sig ännu men idag satt jag en stund i uterummet. Jag skulle klippa mattrasor av jeans och det dammar så gruvligt att jag gärna sitter "ute" som i eftermiddags medan det var soligt.

Dags att så tomatplantor! Och vi har inte blivit färdiga att beställa ännu. Efter en genomgång av förra årets fröer gjorde vi en kompletterande beställning! Så - ni kära vänner som brukar vara intresserade av plantor. Första steget är tagit.

Några gamla beprövade men också några nyheter. Jodå, de goda små gula kommer med.

Häromdagen var vi i blomsteraffären för att köpa en "ta med och gå bortsblomma". Då kunde jag inte låta bli.... Julenen ligger nu på komposten.

Små än så länge men snart så.

 

Spelhåla

I helgen har barnen Duval varit hos oss. Att vi varit barnvakter känns inte riktigt rätt nu när barnen är nästan elva och åtta och ett halvt.

Inför dessa besök funderar vi på vad vi ska hitta på när de kommer. Det sista vi hörde mamma Sus säga när hon vände hem efter att ha lämnat dem var: -Nu tar jag med mig paddor och mobiler hem......

Spel är något barnen alltid hållit på med och tycker om. Kanske skulle de vara mogna för Mahjong. Efter en promenad till ICA för att inhandla lördaggodis kom vi fram med förslaget. Jo då de var pigga på det.

Efter en träningsrunda hade de fattat galoppen. - Barn lär sig fort, påpekade Astrid när vi talade om hur duktiga de var och hur snabbt de lärde sig. Ja, det blev en riktig mahjonghelg.

Elliot tyckte att det var roligast de gånger han var spelförare för då var han "chef". Dubblingar, vindar bonusbrickor...... allt gick som en dans efter de 17 rundor vi hann med. Vi hann inte med så mycket annat och maten fick tillagas med högsta fart.

På lördagskvällen fick det bli avbrott för mello. Här med tillhörande mys.

Ett viktigt avbrott gjordes på söndagen också. Vad är ett halmstadbesök utan Riccardoglass.

I ärlighetens namn ska väl också omtalas att när det blev lite myror i brallorna efter alltför mycket stillasittande tog barnen sig en tur ner till lekplatsen.

Den knackar på......

Vem på knackar då? VÅREN förstås. Vi tog en liten promenad innan flickornas tre-mil. Solen lyser lite blekt och det blåser. Men vilket fågelkvitter!! Nu är det minsann inte bara talgoxarna som är på gång. Det var en flerstämmig kör vi fick uppleva.

Så här grön är kaprifolen, den vilda.

Hemma i trädgården sticker snödroppar upp. Vi har försökt odla vintergäck men de vill inte trivas här.

och en liten primula

Inomhus börjar ormhassel grönska.

När jag pratade med Sara i telefon idag berättade hon att de förbereder sig för sportlovets skidresa!!

"Än är det vinter kvar, säger mor". Och så är det förstås. Men vi är många som längtar våren och gläds åt alla små tecken på att den kommer om än med musasteg.

Vinterns guld måste väl apelsiner vara. Hos oss saknas aldrig marmelad. Lars är nämligen marmeladoman.

Vi gjorde en mald marmelad på apelsiner och aprikoser. Riktigt god.

Lunchjuice gör vi ofta. Vad går upp mot färskpressas apelsin. Här har vi spetsat den med morot.

Med sorg i hjärtat tog vi del av att Bodil Malmsten inte finns med oss längre. Å, vad jag gillar hennes böcker. Kanske dags att läsa om dem.

På fönsterbrädan

Nu är det februari. Vart januari tog vägen vet jag inte riktigt men det känns bra att den ligger bakom nu. Jag tycker inte om att prata om och ännu mindre skriva om mina krämpor men nu kommer det: Redan den 9:e vaknade jag med en axel som var såå öm. Inflammation i axlarna har jag haft några gånger så jag vet vad det är. Kortisonspruta på rätt ställe, några dagar med riktig smärta och sen bättrar det sig så småningom . Nu tänkte jag hoppa den där sprutan men käre tider vad det tar tid att bli bra. Inte en enda gång har jag kunnat gå på min gympa denna terminen. Och i morgon blir det ingen heller.

Inte nog med axeln. Förra lördagen vaknade jag hes som en kråka och det är jag fortfarande..... och hostar. En vecka till får jag väl ge förkylningen eller vad det nu är. Man blir lite handlingsförlamad och trött av sina krämpor så den senaste veckan har jag sett mycket på TV. Även dagtid. Skidor och konståkning. Sämre underhållning kan man ha.

I köket blommar amaryllisarna som jag köpte till advent med tredje stängeln. Och nog har ljuset gjort en hel del även inomhus. I höstas tog jag skott från våra stora växter som står i uterummet. Det har blivit för stora. En del plantor rotar sig snäll men andra är kinkigare. Jag har googlat och läst på hur stora möjligheterna är. Alla har velat sig och nu har de börjat växa till sig på fönsterbrädan. I "kupan" är det nog extra ljust.

Passionsblomman, vars moder blommade med mer än 200 stora fina blommor i somras har fått nytt liv.

Dipladenian lär vara svår att föröka men ett skott "tog" sig. Mamman kommer från våra vänner i Hässleholm och har glatt oss i två år redan.

Den här lilla stackaren ska bli en blyblomma.  Den mamman bodde tillsammans med oss redan på Palettgränd och det är Lars favorit.

När Alice och Job hälsade på i höstas frågade Alice om det var något särskilt hon skulle ta med från Öland. Hon har en stor hibiscus, sådana som de såg ut förr och den ville jag gärna ha skott från. Länge hände ingenting men så för bara något vecka sedan vaknade den riktigt till liv.

Att sen regnet vräker ner just nu och det blåser ordentligt får man väl ta.