Idag ligger dimman tät och det ser inte ut som om det ljusnar alls. Grått, grått, grått.
Men i fredags anlände en av helgens ljuspunkter.
Vad går väl upp mot ett nytt sticke? Skulle väl i så fall vara en nyuppsatt väv.
Att sticka idag går inte riktigt till som det gjorde för 40 år sedan när det var stickboom förra gången. Nu handlar det om att sticka uppifrån och ner, förkortade varv och allt stickas på rundstickor. Sara har liksom sin mor blivit en riktig sticknörd så hon är min mentor. Igår pratade jag med Astrid, min bonusdotter, som också har fastnat i samma fack. Redan som treåring kom hon till mig och ville lära sig sticka. Då gick det inte så bra men nu stickar hon till kompisar, till sin mamma och så kan vi prata sticke. Så kul.
När man nu får några nystan ljusgrått garn vid lunchtid en fredag läggs allt annat åt sidan. Fredagsstädning då? Sedan några år tilbaka har vi stationär städhjälp. Bara att lyfta på fötterna så rensar den garndamm och annat som samlas där jag befinner mig.
Små glädjeämnen men ack så viktiga. Lars fortsätter förra vinterns arbete med att lägga över diabilder till datorn.