Vårt första rastställe var i Hällevik där vi blev serverade stekt sill och potatismos. Lät väl sådär tyckte jag men så gott det var. Alldeles nystekta, knapriga strömmingsflundror ( så kallar jag dem).
Ett litet gulligt fiskeläge, numera bor där mest sommargäster. Två heltidsfiskare.
Resan gick vidare mot Karlshamn där vi förstås besökte punchmuseet och fick provsmaka.
Väl kyld är den inte så dum, punchen.
Vi fick en härlig båttur från Nättraby in till Karlskrona. Blekinge skärgård är minsann inte fy skam.
Marinmuseet var väl inte något jag längtade till precis men det var mycket intressant, jättebra guide, och så var där många familjer med barn!
Utanför museet låg dessa små söta blekingeekor och Najades syster
Lindholmen är att betrakta som en militärt, hemligt område. Vi fick legitimera oss...…
Där fanns förutom hemligheterna en Repslagarbana som ingår i världsarvet i Karlskrona. Mycket intressant att få höra om hur man "slog" rep i den 300 meter långa byggnaden.
Att hälsa på Rosenbom tillhör väl ett måste när man besöker Karlskrona.
Jag har inte varit i Karlskrona sedan 1969 då jag hälsade på dig Alice, på Sturkö!!
Vi bodde hela tiden på Ronneby brunn och så klart måste vi dricka brunn. Inte så gott precis men gör det nytta så.
Vi gjorde ett mycket intressant besök i en liten by som heter Edestad. Där håller konstnärinnan Susanne Demåne till. -Dit måste ni åka Gugge!!!
Konst inomhus och utomhus av en mycket mångsidig konstnärinna.
Här i trädgården är det ett gäng honjävlar.
På hemvägen gjorde vi ett besök som vi så många gånger talat om att göra. Eriksbergs safaripark. Där finns visent, mufflonfår, dovhjort, kronhjort, vildsvin, davidshjort och röda näckrosor! Besöket avslutades med en fantastiskt god lunch på bl a hjortstek.
Vårt sista besök i Blekinge blev på hembygdsgården i Jämshög. Bygdens två stora, Salje och Harry Martinsson, berättade vår guide så varmt och hjärtligt om. Kanske ska jag ändå läsa om Nässlorna blommar.
I den stora salen hängde denna fantastiskt vackra bonad sydd i blekingesöm.
Så mycket ni fick uppleva i detta lilla landskap, som man oftast bara susar igenom på väg någon annanstans. Tänk att det är snart 50 år sen som jag jobbade på Sturkö som ung nyexaminerad småskollärare, tiden den går...
SvaraRaderaVi har solsken varje dag men längtar efter regn!