Igår tog vi en tur till Särdal dit vi alltid brukar åka så här års. Det är ett arv jag har från min far som brukade, när vi kommit en bit in i maj fråga, Tror du inte att triften blommar nu? Och så körde vi dit. Far alltid utrustad med kamera. Och så kröp han försiktigt ner bland blommorna och började fota. Här talar vi inte om någon digital kamera. Det blev papperskort eller diabilder.
Ja, det är verkligen bedövande vackert det här rosalila täcket.
Allt är sig likt. Korna ligger i Paradiset helt oberörda av blomsterprakten runt om dem.
Vi hittade några tuvor med vit trift - men jag tycker att triftfärgen ska vara just rosalila.
Vi brukar alltid ha kikare med oss på sådan här utflykter men av någon anledning blev den kvar hemma. Några småfåglar höll till i buskarna. Två av dem kände vi igen ändå. Stenskvätta och sädesärla.
Stenskvättan ville inte bli fotograferad....
Här hade det varit utmärkt att dricka vår kaffe som vi hade med. Men det kom inte på tal. Det var så kallt och så blåste det.
Stigen upp till parkerings platsen var kantad med styvmorsvioler.
Men kaffet då? Vi körde till Haverdal och hittade en något mindre blåsig plats.
Vad vore livet utan naturupplevelser? Odlat eller vildväxande spelar mi dre roll - nu får vi frossa i skönhet, om än med frostnupen näsa.
SvaraRaderaJag tror värmen kommer till helgen...
Jag gillar sanna optimister. Kram
SvaraRadera