Torra Öland

 Det låter ju inte så trevligt kanske men det är fruktansvärt torrt på Öland, allra helst norra delen.

Vi har varit på vårt årliga sommarbesök hos Inga - Lena och Johan. Till lunch fick vi ölandska kroppkakor. En rätt som jag lärt mig att uppskatta mer och mer. 

Medan Johan och Lars lade ut nät åkte Inga - Lena och jag till Solliden. Där var det riktigt skönt i skuggan under de jättestora träden. Årets konstutställning i Engelska parken stod Susanne Demåne för. 

De här tre damerna är framtagna ur torra trädstammar. Hondjävlarna är gjorda i stål. Allt inspirerat av tankar kring ursprung och framtid. 

Fyra växthus finns numera också och är idéträdgårdar som ska inspirera oss besökare. 

Att Ernst stod för detta växthus var lätt att se. Takkronan med levande ljus och rundstav förstås.

Pau Svenssons takkrona bestod av vitlök och i bakgrunden massor av örter.

Johan är jägare och vi brukar alltid få något grillat viltkött. Nu blev det innanlår av vildsvin men innan dess serverades smålandskräftor. 

Det fanns inte mycket fisk i näten när de vittjades morgonen därpå.  Kanske berodde det på värmen? En tur på Kalmarsund gjorde i alla fall herrarna gott. 

Vi besökte en stor privat trädgård, Edins lustgård. Allt var förtorkat. Inte en blomma fick vi se. Där fanns t o m träd som verkade ha dött av torka. 

På kvällen besökte vi en lokal sommarrestaurang. Fantastisk god mat fick vi och en makalös utsikt över Kalmarsund där solen gick ner.

Som om detta inte var nog fick vi också se månen stiga upp men den blev inte så bra på bild.

Efter vårt besök på västra sidan av ön åkte vi till Alice på östra sidan. Det besöket var inte planerat med övernattning men när nu "lillstugan" var ledig så. Vi fick se ängshökens ungar, eller åtminstone en, som tränade för den långa flykten till Afrika. Det projektet har vi följt sedan vårt besök i våras. I övrigt satt vi i skuggan och småpratade. Pratet tar ju aldrig slut.

Följande morgon tog jag en promenad före frukost. Stagneliusrundan  är nästan ett måste. 

Längs stigen har det alltid funnits blommor att njuta av men ack så torrt det var.

När jag kommit upp på byvägen fick jag ytterligare ett bevis på värme och torka. Men den låg faktiskt i skugga.

Alices gräsklippare har förstås semester så på flera ställen sticker små blå cikoriablommor upp. De måste vara torktåliga.

Mormors bageri i Stora Rör lär ha Ölands godaste bullar. Vi tog en sväng dit på hemvägen. En alldeles underbar plats och bullarna var jättegoda. Under högsäsong bakar man 2000. Det säger väl en del. 

Förstorar man bilden finns ölandsbron i bakgrunden.

Vi bugar och tacka för besöket och är så lyckliga över våra båda ölandskontakter.