Allt har sin tid

 Alltid, nästan, har vi stöpt ljus i min familj. Ibland ensamma men oftast tillsammans med vänner. De senaste åren har vi stöpt i två omgångar. I år och även i fjol blev det bara en gång. och nu har vi bestämt att det var sista gången. Jo, det är lite jobbigt, både före, under tiden, och efter. Stora delar av huset är stökigt. Köket ska rymmas ut och golvet täckas med papper. Tack till Kent för hjälpen. 

Tidigt på lördagmorgonen startade smältandet av stearin. Många stumpar och några kilo köpt stearinmassa. 

Innan dess har förstås vekar till ljusen knutits. Ca 25 dopp behövs för att ljusen ska bli lagom tjocka. 

Fyra kronor, 10 trearmade och ca 120 vanliga ljus blev det. De ska fördelas upp på fyra par.

Kvällen följer alltid samma mönster. Inledningsvis dricker vi säsongens första glögg. När ljusen och vi behöver vila äter vi kall mat, catering. Köket fungerar ju inte för matlagning. Och efter ytterligare en stund blir det kaffe och ofta något gott till. 

Vi börjar vid 16-tiden och det mesta brukar vara klart klockan 22. Då är alla ben, fötter och ryggar trötta men vi är nöjda med vårt arbete. Dagen efter klipps ljusen ner och packas försiktigt in i sina lådor. lite av en rikedom känns det med de hemstöpta ljusen.

Nu, en vecka senare, är det adventering på schemat. Stjärnor och ljusstakar i fönstren och kanske också en adventsgran. 

Höstens projekt när det gäller stickning är avslutat och nu håller jag på med "ölandsprojektet".

December brukar vara full av sysslor med bl a julbak och så har skidåkning börjat att följa på TV. 

Öland i november

 Sedan några veckor tillbaka bestämdes det att vi ska åka till Öland i mitten av november. När vi talade med en granne funderade han på vad man gör på Öland så här års. Tja, det räcker att man bara är där

Underbara vyer som alltid. Inte dis eller dimma, lite gråmulet men väder som faktiskt bara blev bättre och bättre.

Lite nyponbär och bär på benved?

Det som kanske är benved eller möjligen brakved har frukter som nästan ser konstgjorda ut.

Små promenader kan man alltså alltid ta.

Besöken på Öland tenderar att ofta följa samma mönster. 

- En kasse med utrensade grejer och kläder levereras till Kupan.

- Besök på Lavendel som oftast ger resultat. ( mycket trevlig damekiperingsaffär ) Det blev kjol, kofta och polojumpers.

-Titt i en fin skoaffär. Utan resultat.

- I år blev det dessutom besök i herrekiperingsaffären Danielssons. En fin skjorta till Lars.

- Visst blir man kaffe/te sugen av allt detta rännande i affärer. Alltid besök på Nya kondis som säkert är jättegammalt men har de godaste wienerbröd som finns.

.....och så några kakor att ta med hem.

Vi fick också en fin biltur på småväger. Jag satt vid ratten för Alice hade såå mycket att berätta och kan och vet så otroligt mycket om sitt Öland.

Hemma på Målarhorvan blev det en skön brasa och så kom stickorna fram. Alice stickar en kattkudde till julklapp, jag säger inte till vem. Och på mig väntade en påse med garn till vantar som någon lämnat över till mig.

Medan vi stickade roade vi oss med frågesport och Lars läste frågorna för oss. Gamla frågor från Postkodmiljonären. En bok som hamnat i vår ägo för flera år sedan men som vi hade mycket roligt med.

Ytterligare en sak är tradition. När klocka slagit 17 är det dags för fördrink. Alltid bubbel.

Nja, det är faktiskt halvflaskor men de hjälpte till att göra alla tokiga frågor ännu roligare.

Nästa gång vi åker till Öland blir 2025.

-