Ölandsvår

 Att åka till Öland i mitten av maj är en tradition. Visst är det igenkännandets glädje vi upplever. Men allra viktigast är förstås att träffa Alice.

Alice bor där Stagneliusstigen börjar så den promenaden gör vi alltid. Där kan vara blött, varnar Alice så ta på er ordentligt på fötterna. Hos Alice hade det minsann kommit 35mm regn nyligen.

Aldrig någonsin har där varit så blött! Det var sannerligen omöjligt att ta sig fram utan att bli lite våt om fötterna. Nu vet vi att en bit längre fram i en kohage blommar bl a orkideer och gullvivor.  Och visst fick vi lön för mödan trots att gullvivorna nästan var överblommade men i lite skugga fanns skönheterna kvar.

Orkideer av olika slag hittade vi också. 

Fantastiska blommor men så är en del väldigt lika varandra och jag tycker de är svåra att hålla isär.

Johannesnycklar är en och så krutbrännare som är helt olik de andra. Många andra "vanliga" blommor finns naturligtvis också.  Mandelblom och humleblomster är några favoriter i den kategorin

Och däremellen fältsippa som är släkt med vår vanligare  backsippa. 

Numera har vi inte vanlig kamera med oss. Mobilen ger riktigt bra bilder.

I vanliga fall åker vi till ett ställe på Alvaret där det finns massor av orkideer, bl a Adam och Eva. Jo då vi var där i år också - men en stor skock kossor hade intagit "vår" plats. Nä, dit går man inte då.

Dagarna flyter på och vi gör som vanligt besök i Borgholm. Kaffe på Nya kondis är också tradition och så har de bra klädaffärer.....

I år besökte vi också kyrkogården. I bokcirkeln har vi läst en biografi om Signe Maria Thiel, Sträckande sig upp mot ljuset. Hon var drivande bakom tillkomsten av Thielska galleriet i Stockholm. Hennes mycket enkla gravsten finns på Borgholms kyrkogård. 

Traditionsenligt har vi också med oss tomatplantor till Alice. De är nu planterade på bästa tänkbara ställe. 

Igår sa vi hej då, vetande att vi snart ses igen.

Milt men torrt

Riktigt "fint" väder har vi och har haft en längre tid. Tidig vår men med avsaknad av regn. Resultatet är att allting kommer tidigt. Så tidigt att vi höll på att missa triften. I söndags var vi i Särdal och då var en del trift överblommad.

Värre är väl alla småkryp och larver som saboterar. Bladen på rosorna kryllar sig och i en del gömmer sig en liten grön larv. Delar av plommonträdet har blad som missformats - av löss och larver. Pratade med Gunvor häromdagen som berättade om larver och vitt nät som finns i mängder i Hallägraskogen. HP idag bekräftade och en kunnig man sa att småfåglarna jublar över denna mängd av mat. Jo, vi tycker att det finns ovanligt mycket småfåglar och kvitter i år. Inget ont.... Jag blandar mitt såpvatten och sprutat där jag tycker att det är värst. 

Kanske får man se förbi det där som inte blir så bra och glädja sig åt det som vill sig. 

Just nu doftar det alldeles underbart av syrener.

Gullregnet börjar slå ut.

Idag har de första rosorna slagit ut.

Pimpinellarosen och så den nya Louise Bugnet.

Jordgubbarna blommar. Kanske blir det bär till midsommar.

Ramslöken blommar och kommer att sprida sig. Häromdagen gjorde jag god ramslökspesto.

Ett nytt "träd" har vi också satt. Ännu är det bara en pinne men det kommer blad på den. Denna pinne hade Alice med sig när hon kom hit i höstas med buss. Det var nog ingen mer än jag som trodde att den skulle överleva men! Vad det ska bli? Valnötter!

Den som planterar ett träd har inte levt förgäves. ( gammalt ordspråk, kinesiskt)

En riktigt stor kula, pionknopp bådar gott.

Lars ägnar sig åt målningsarbete. På balkongen denna gång. Men först måste man ju tvätta och då hittade han ett gammalt getingbo vid luckan i taknocken. "Kom och titta" kallade han. Inte bara getingbo utan mängder av bomaterial. Halva tunnan blev full! Inga getingar, varken levande eller döda. 

Så kunde målningsarbetet komma igång.