Ölandsvår

 Att åka till Öland i mitten av maj är en tradition. Visst är det igenkännandets glädje vi upplever. Men allra viktigast är förstås att träffa Alice.

Alice bor där Stagneliusstigen börjar så den promenaden gör vi alltid. Där kan vara blött, varnar Alice så ta på er ordentligt på fötterna. Hos Alice hade det minsann kommit 35mm regn nyligen.

Aldrig någonsin har där varit så blött! Det var sannerligen omöjligt att ta sig fram utan att bli lite våt om fötterna. Nu vet vi att en bit längre fram i en kohage blommar bl a orkideer och gullvivor.  Och visst fick vi lön för mödan trots att gullvivorna nästan var överblommade men i lite skugga fanns skönheterna kvar.

Orkideer av olika slag hittade vi också. 

Fantastiska blommor men så är en del väldigt lika varandra och jag tycker de är svåra att hålla isär.

Johannesnycklar är en och så krutbrännare som är helt olik de andra. Många andra "vanliga" blommor finns naturligtvis också.  Mandelblom och humleblomster är några favoriter i den kategorin

Och däremellen fältsippa som är släkt med vår vanligare  backsippa. 

Numera har vi inte vanlig kamera med oss. Mobilen ger riktigt bra bilder.

I vanliga fall åker vi till ett ställe på Alvaret där det finns massor av orkideer, bl a Adam och Eva. Jo då vi var där i år också - men en stor skock kossor hade intagit "vår" plats. Nä, dit går man inte då.

Dagarna flyter på och vi gör som vanligt besök i Borgholm. Kaffe på Nya kondis är också tradition och så har de bra klädaffärer.....

I år besökte vi också kyrkogården. I bokcirkeln har vi läst en biografi om Signe Maria Thiel, Sträckande sig upp mot ljuset. Hon var drivande bakom tillkomsten av Thielska galleriet i Stockholm. Hennes mycket enkla gravsten finns på Borgholms kyrkogård. 

Traditionsenligt har vi också med oss tomatplantor till Alice. De är nu planterade på bästa tänkbara ställe. 

Igår sa vi hej då, vetande att vi snart ses igen.