Idag fyller Vidar 12 år!! Den där klyschan om att tiden går kan vi ju alla men man blir så brutalt medveten om det just vid barnbarnens födelsedagar. Det är 12 år sedan vi fick träffa Vidar första gången på Halmstad BB men det var faktiskt den 17:e, eftersom han föddes sent på kvällen den 16:e.
Det har blivit så här de senaste gångerna som vi anländer Skörby att Vidar ställer sig mycket tätt inpå sin mormor, sträcker lite extra på sig och konstaterar glatt att, som denna gången, nu är det bara en cm kvar. Alltså är vi nästan lika långa.
Vi kom hem från födelsedagsfirandet för ett par timmar sedan. Mycket är sig likt: Signe spelade fotboll hela lördagen, turnering i Knivsta, Vidar tävlade friidrott med sin skola på Enavallen i Enköping. En förälder på vardera stället och Lars och jag besökte naturligtvis dem båda.
Släktkalas skulle det bli på söndagen och då fick det förstås snyggas till lite. Det är numera Vidars uppgift att klippa gräs både hemma och hos grannar.
Lars fick i uppdrag att sätta upp tavlor som "blivit liggande ett tag".
Arton blev vi på kalaset. Det bjöds på lasagne och köpetårta. Bra att det kunde bli färdiga tårtor när nu barnens aktiviteter tar både tid och kraft. ( Signe hann med en tur till favorithästen också under lördagsförmiddagen. )
Härligt att få ägna sig åt paketöppning redan dagen före...
Signe har kommit i en ålder när det tar ganska lång tid att göra sig kalasfin och inte minst att välja kläder. Här har det blivit skolklädsel á la Harry Potters skola!
Måndag morgon blev vi "uppknackade" halv sju för den riktiga uppvaktningen.
Vi sjöng förstås men frukosten åts nere i köket. Där hade pappa Oskar redan från klockan sex bakat amerikanska pannkakor som åts med olika sylter och så serverades varm choklad.
Och så ännu mer paket. En mycket nöjd Vidar vinkade "hej då" och kunde dagen till ära åka med mamma till skolan i stället för med skolbussen.
