Mer att skörda

I helgen har vi haft våra Hässleholmsvänner på besök. En liten utflykt brukar alltid stå på programmet och vi hade funderat ut vart vi skulle kunna ta vägen - kanske med kaffekorgen. Kaffe i det gröna var inte att tänka på utan det intogs i uterummet, välsignad uppfinning. Efter vårt em-kaffe packade vi i alla fall in oss i bilen och körde kustvägen norrut. Stensjö var vårt mål. Tio meter från bilen hann vi gå innan regnet kom och väl tillbaka i bilen lade sig imman tät av våra våta kläder så det var svårt att njuta av den vackra utsikten under hemresan.
Våra vänner är intresserade av att se bilderna från de senaste resorna och tillsammans med lite god mat och annat prat fyllde vi kvällstimmarna och glömde regnet.

Gårdagen bjöd på ett fantastiskt väder med klarblå himmel men lite kyligt. Våra björnbär mognar"skarpt" och blir goda till sylt och marmelad. In med dem i frysen, säger hamstern.

Blåbären sjunger börjar sjunga på sista versen. De har hamnat i morgonfilen. Bladen börjar skifta vakert i rött.

Hösthallonen är stora, goda och utan så mycket mask - men som Signe säger om "larverna", har de ätit hallon så kan jag äta upp dem, larverna. Hallonen hamnar också i morgonfilen. Fint ihop med blåbär.



Nej, vi äter inte de här gulblommorna och inte tar vi in dem i buketter heller. Men deras rötter består av jordärtskockor och av dem kan man göra jättegod soppa. Vet inte om det är lite tidigt nu för vi har ännu inte provat.

Men - vad har hänt med äpplena i år? Någon som vet? Ingrid? Så här ser mycket av frukten ut. På Aroma, fast inte så mycket som på James Grieve. Så gott som alla äpplen är oanvändbara. Bara att ja, bränna för man ska ju inte komposterna sådan frukt. Plommonen såg ut att ha samma sjuka.

Och var är alla fjärilar? En och annan har besöker vår fjärilsbuske men nästan bara kålfjärilar. Någon som vet?

Snickare och ölänningar på besök

Familjen Duval har kommit hem från sin fyraveckorns semesterresa i Kanada. I helgen fick vi träffa dem igen och de hade förstås mycket att berätta om alla otroliga upplevelser. Men så fort barnen kom innanför dörren tjoade de i kör " Morfar kan vi snickra? Nu meddetsamma." Om det var ett uppdämt behov eller uppmuntrat av modern, fick vi inte riktigt klart för oss men ivriga var de. Här håller Elliot på att såga ut en hund som han förstås ritat själv. Lars fingrar fick sig en törn.

Vad Astrid ska tillverka här vet jag inte men mot slutet såg det ut som en båt..........

På kvällen blev det skaldjursfest och det passade verkligen barnen.

På morgonen sov de länge men vid halv nio fanns snickarna på plats iförda nattdräkter och utan frukost i magen. Det var först när vi frestade med bad som de kunde lämna hammare och såg.



Det var ganska varmt i vattnet men det var brunt för det hade blåst lite. Därför var det lite svårt att se botten . Det bar sig inte bättre än att jag brakade rakt i en sten och la mig raklång- med kamera i handen. Var och en förstår väl hur det gick med kameran. Som tur var klarade minneskortet sig. Dags för Lars att göra slag i saken med sitt kameraköp!

Knappt hade vi hunnit vinka av Sus och barnen förrän Alice och Job kom. ( jodå vi fick flera timmars paus )

Det blir bara roligare och roligare med den där gamla vänskapen som tagit fyr igen. Oj vad vi pratade! Halmstad kunde bjuda på riktigt kalasväder så det passade bra med en utflykt. Vi tog vägen om Haverdal och lät dem imponeras av det vackra landskapet och alla fantastiska villor. Vid utsiktsplatsen fick vi förstås en härlig vy och såg långt bort mot Falkenberg.

Särdals kvarn är också ett ställe som vi gärna visar. Först in i butiken med grejer för mormödrar innan vi tog trappan upp till alla härliga sylter. Sedan tidigare hade Alice uttryckt sin skepsis för havtornssylt men när hon smakat den här sylten ändrade hon uppfattning och vi kunde njuta den lite senare till en bit ost.

 God lunch i form av räkmacka respektive paj blev det i trädgården. Det var så varmt att vi sökte upp ett bord i skuggan.

Nästa stopp blev hos Martin Berntson. Här blev våra vänner riktigt förtjusta! Inte minst när de fick se att Matin också använder sig av ölandssten. Vi provsatt alla möjliga bänkar, stolar och gungor men eftersom jag fotograferat utan att först frågat om lov vill jag inte sätta in någon bild från Skintaby Smedja.

Vad passar bättre att avsluta med än en glass hos Riccardo!

Nu blommar rosorna

Vi har haft några dagar med riktigt sommarväder och jag förstår att det är just den här typen av väder som rosorna behöver för att må riktigt bra. Jag var ute ganska tidigt i morse och beundrade rosenrabatten. Gräset är så vått att det stänker om trätofflorna. men så skulle jag iväg och arbeta - inskolningsdags och då behövs en extra personal. Fotograferingen fick vänta till framåt kvällningen men då hade det nog varit lite för varmt så en del rosor såg lite ledsna ut. Det är inte mycket en skönhet tål. Lars tog en sväng med rotvattnaren och det syntes viss skillnad även om skadan redan var skedd.

Schneewittchen är en favorit och kanske just därför har vi nio plantor av denna skönhet. Sju av dem är planterade på vår infart och när jag cyklade iväg i morse kände jag doften. Alldeles underbart.

Queen Elisabeth är en vacker ros som jag "alltid" haft så hon var en självklarhet när vi valde rosor i våras.

Lite svårfotograferade är rosorna men Cottage rose är rosa med ton åt det kalla hållet vilket kanske inte framgår här. Ny för året.

Peer Gynt är gul men efter några dagar övergår den åt lite rosagult. Den har verkligen blivit kraftig och fin.

De andra rosorna är också fina men fotona blev dåliga.

Jag måste passa på att ta med ännu ett boktips, kanske mest för Alice och Gugge...... och alla andra trädgårdsintresserade. Gunnel Carlson har skrivit en bok om sin trädgård. Min gröna passion heter den och jag blev fast direkt. Hon berättar om sin trädgård under ett år. Så lättskriven att det är bara att läsa på. Lite att fnissa åt finns det också. Och fina bilder innehåller den.

Tjolöholm

Vi har varit på utflykt till Tjolöholms slott. Ett märkligt slott som inte är så gammalt och byggt i engelsk Tudorstil. Det är drygt 100 år.Vi hade en fantastiskt duktig guide som berättade om familjen Dicksons verk och så visade det sig vara Blanche, fru Dickson som tidigt blev änka, som fyllt slottet med allsköns moderniteter. Vad sägs om rundspolande dusch, centralvärme, Sveriges första dammsugare som för övrigt vägde ett ton och hade 40 m slang.
Inte minst intressant är att Blanche brydde sig mycket om de anställda på gården. Bl a samlades de anställdas barn varje morgon för att borsta tänderna........ Tjolöholm är verkligen värt ett besök.

På väg hem från Varberg, det var därifrån vår utflykt utgick, besökte vi bageriet i Slöinge som vi missade förra veckan. Lång kö ringlade sig ut på gatan från det lilla bageriet och sent fredag eftermiddag fanns inte så mycket kvar men vi hade två goda bröd med oss hem. Även Mostorps gårdsförsäljning var öppet i fredags och det var  en upplevelse att se det fräscha köttet och charkuterierna. Inte svårt att handla där inte.

Vi har sålt vår motorgräsklippare. Efter att ha frågar runt bland släkt och vänner utan intresse satte vi in en annons i HP i onsdags. Gode värld säger jag bara!! Senaste telefonsamtalet kom för fem minuter sedan och nu är det söndag kväll! En man från Heberg som undrade om den fanns kvar! Förste man ringde kl 8 i onsdags, när jag öppnade mobilen. Det var en man från Varberg som också köpte den. Mer än 25 personer har ringt och velat köpa vår gamla motorgräsklippare. Den är åtta år gammal men fungerar förstås fint.

Jag fick ett MMS från Sara i eftermiddags. Familjen var på utflykt till Alsta trädgårdar i Örsundsbro. Ungefär så här såg bilden ut som jag fick så jag gick ut och tittade på våra havtorn och minsann våra bilder ser väldigt lika ut. Vi får njuta av havtornen i väntan på våra gojibär.

Sommarläsning

Idag har vi varit och inhandlat en ny krusbärsbuske. Den gamla har fått någon sjukdom, rost, kanske någon svampsjukdom. Inget att be för - den åkte upp. När vi ändå var på Trädgårdskompaniet köpte vi en gojibuske också. Den ska ju ge så nyttiga bär. Lars hoppas på att den ska var bra mot ryggont! Ingen ledig plats fanns i trädgården så häggmispeln fick stryka på foten.

Vackrast i trädgården just nu är nog montbrétian. I övrigt är grönsakslandet till stor glädje. Majs, vaxbönor och bondbönor förgyller våra måltider. Så har plommonträdet skänkt oss några frukter. I år blir det inte så många men de som är, är stora. Plommonpaj till kaffet i kväll blir det.

Igår tog vi oss en cykelrunda och som av en tillfällighet var vi plötsligt vid Möllegård och Riccardos glass. Passade så utmärkt med en glasspaus. För min del blev det hasselnöt och after eight. Alldeles utmärkt. När vi cyklade mot Fammarp upptäckte vi att vägrenarna i Halland också är vackra.

Här är renfana men det fanns också åkervinda, blåklockor, gulsporre, rölleka, fibbla.....

Vi har haft mycket "om oss" i sommar men har hunnit läsa en del. Särskilt har jag fastnat för två böcker, Little Bee och Hotellet i hörnet av bitter och ljuv.

Little Bee är skriven av Chris Cleave och sägs ha varit på New York Times topplista i två år så den är ju inte helt ny. Den handlar om tonårsflickan Little Bee som flyr till England från Nigeria och hamnar i flyktingförläggning. När hon blir fri därifrån har hon ingenstans att ta vägen men har i Nigeria träffat på ett journalistpar från England. Hon beslutar att söka upp dem.......
Mycket humor, sorglig och visar på den krock med västerländsk kultur hon möter. Absolut läsvärd och lättläst.

Hotellet i hörnet av bitter och ljuv av Jamie Ford sägs vara en internationell bästsäljare. Boken utspelas i Seattle. Vi får följa Henrik under hans ungdomsår och som åldrad man. Han är kines men ska uppfostras till amerikan enligt fadern - men ska bära en knapp på sin rock som talar om att han är kines. Mycket frustrerande för han får enl fadern bara prata amerikanska. Han möter under 1940-talet den unga japanskan Keiko och och en vänskap uppstår som övergår i kärlek. Japanska familjer skickas till interneringsläger efter angreppet på Pearl Harbor  och så också Keikos familj. Ungdomarna lovar varandra att träffas när kriget är över.....

Dagens ros

Dagens ros går till Sara!!!!! En överlycklig, sprudlande dotter ringde i förmiddags och meddelade att hon fått en egen tjänst - som kommunikatör och bibliotikarie. Kommunikatörsdelen är något som inte funnits i Enköping tidigare, åtminstone inte på hennes förvaltning, utan inrättats på Saras förslag. Och så får hon fortsätta som skolbibliotikarie på de skolor hon verkligen gillar.

Stort grattis till dig!!

Kusinbesök

När man som vi bor i Halmstad händer det att man får sommarbesökare som förstås gärna skulle ta sig ett dopp i böljan samtidigt som de gör ett besök hos oss. Det där senare är ganska lätt att ordna men inte har det blivit något dopp för våra besökare. Vätan har snarare kommit uppifrån. Över 50 mm har vi fått de senaste dagarna.

Jag har några kusiner som jag träffar kontinuerligt och i veckan har vi haft besök av två av dem. Först kom Eva och Inge från Falsterbo. Då var det fortfarande riktigt varmt och vi fick sitta i skuggan under plommonträdet. Liksom med gamla vänner blir det prat om "förr" och så lite uppdateringar om nuläget. Inge, kusinmannen, är mäklare och går gärna runt i området och tittar på hus.

I söndags kväll kom Susse och Örjan, nu boende på riktiga landet utanför Kisa. Vi planerade måndagen som en utflyktsdag. Först körde vi till Särdals kvarn. Vi var många som var i god tid i det lite halvdana vädret så när klockan var 11 och butiken öppnade hade vi trampat runt utanför en stund. Saft och syltavdelningen på andra våningen lockade kanske mest och det blev en del inköp. Vi själva har en stående favorit och det är havtornsylt som är så god till ost. Denna gången skaffade vi oss en ny goding och det är aroniasylt med kardemumma. Samma användningsområde. Några saker till våra respektive barnbarn hittade vi i "rummet med söta saker".

Vi segade oss fram en liten stund för nästa stopp skulle bli hos Martin Berntson och hans smedja. Martin öppnar först kl 12 men vi kom in en stund tidigare. Ja, det blev en upplevelse för alla..... Så mycket fint! Dit kan vi åka Alice, när ni kommer. Strandskatan är väl det som han är mest känd för. Den finns ju som bordsprydnad, som vindflöjel, hos oss, och som tygtryck. Men också bänkar, bord, vedsamlare, väggkonst...... Som Örjan uttyckte det - Vi får ta med en släpvagn nästa gång.

Örjan, kusinmannen, har en liten bonde inom sig så Wapnö blev förstås ett nödvändigt besök. Vi inledde med att äta lunch i slottet och så blev det guidad tur runt om på gården. Mycket intressant fick vi veta om mjölkproduktion, korna och om framtidsplaner. Slutligen fick vi ockå provsmaka en del av Wapnös produkter. En nyhet för mig och en mycket god sådan var Halmstadfil. Smakar lite som den filbunke man satte själv förr i tiden.

Det blev också möjlighet att titta lite på maskinerna och så fick barnen förstås sitta upp i traktorer. Den här maskinen lär vara ganska ensam i sitt slag. Vad kan man då ha den till? Jo, det är en gödselutläggare. Någonting för Skjörby gård, Vidar?

Vi började bli kaffesugna och styrde kosan mot Slöinge och bageriet där som jag har hört talas om och smakat så mycket gott från.

Det sög ordentligt i kaffetarmen....... Döm om vår förvåning när vi ryckte i den låsta dörren och en man, som satt och ja just drack kaffe i den söta trädgården, kom fram till oss och talade om att det var stängt på måndagar.

Något slokörade beslöt vi att besöka Mostorps gård som säljer kött och charkuterier i gårdsbutik. En titt i den lilla guiden "En kulinarisk resa genom Halland" meddelade att även här var det stängt på måndagar!!! Inte lätt att vara turist i Halland i början av veckan. Det fick bli ett besök på Gudmundsgården och därifrån vi fick med oss korvar, skinka, paté.... Här var kommersen verkligen igång så nog tjänade de på att ha öppet på måndagar. Vår resa avslutades på Lynga lax och slutligen på Kaggagård.

Med frysväskan överfylld gav sig kusinparet hemåt i går men först ett besök på ICA för att inköpa Östras bröd, har jag lite svårt att förstå, och lökkorv.