Sexårskalas

Tänk att Astrid fyllt sex år! Jag minns som igår när hon föddes. Det året var det påskdagen.

En jättegod hallontårta blev det och Elliot var med och rörde i det rosa berättade han. Tårtkalaset var dagen innan födelsedagen.

Redan fem minuter över sex! nej enligt sommartid var det ju faktiskt fem över sju, knackade Elliot på vår dörr och talade om att det nu var dags att sjunga för Astrid, så vi tassade upp och väckte faktiskt tösen med vår hyllningssång. Många paket blev det förstås och brev från bl a grand-mère i Kanada och från familjen Bergström.

Astrid deltar i Måndaxgruppen i kyrkans regi och på söndagen blev det avslutning med temabarngudtjänst. jag måste säga att det hänt en hel del i kyrkan under de senaste åren - åtminstone i Glumslöv. Jättetrevliga prästen Gisela som f ö döpte Astrid, hade tillsammans med ledarna en alltigenom fängslande "gudstjänst" där barnen agerade med bl a sång och dans. Under prästens berättande framkom att det fanns någon som fyllde år och då reste sig församlingen och så sjöng vi alla för födelsedagsbarnent. 

Astrid fick en rockring som hennes mamma roade sig med.

Den STORA presenten från oss alla blev säkert en favorit. Här krävdes också många händer för monteringen. Tänk vad här ska hoppas! Och så lite trädgård det blev kvar.

Det var minann inte så varmt i Skåne men i vårt uterum hade nog solen höjt temperaturen så pass att vårt aprikosträd blommade när vi kom hem. Svagt rosa är blommorna och har en svag underbar doft. Nu startar ett styvt jobb för mig att agera bi eller snarare humla. Med en lite pensel måste jag gå över blommorna för att vi ska kunna få några aprikoser i slutet av sommaren.

Mer vår

All snö ska komma ner innan det kan bli VÅR. Har den gjort det månntro? Vårasnö är fåragö´, sa min farfar. Lite långa i ansiktet blev vi allt när vi drog upp rullgardinen i fredags morse. Det hade kommit mycket snö, med vårt mått mätt, 7-8 cm. Det såg lite komiskt ut när snön t o m hade lagt sig på linan på torkvindan som kom ut förra veckan! 

Vi har sett topsvipa och ejdrarna  och strandskatorna har också kommit. Jag vill gärna höra ejdrarna. Vet inte vad man ska kalla deras läte. Skrockande läte enligt fågelboken. Strandskatans "skrik" är inte så svårt att ta miste på. Det måste vara fantastiskt att bo på Öland, Alice, och få uppleva alla fåglarna.

Just nu håller Lars på att byta ut dubbdäcken mot sommardito. Men vi har varit glada att vi valde dubbdäck i år. Hur skulle vi annars klarat av resorna till Skörby?

Våra odlingar har också avanserat, d v s grott. Nio av de tio sorters tomater som vi sådde förra söndagen är redan flera cm höga. Basilika och sallad ser också bra ut. To m persiljan har börjat grönska. Den brukar ju annars ta mycket god tid på sig.

Nej, nu är det snart dags för emkaffe - i uterummet!

Vårtecken

Vi har varit och hälsat på familjen Bergström i Skörby några dagar. Det är en ganska lång bilfärd som tar oss ca 7 timmar. Där har vi minsann eget hus att bo i - Flygeln.

Tro det eller ej men man hade fått ett mycket tydligt vårtecken på gården redan någon dag innan vi kom. Årets första kalv hade fötts. Redan vår första morgon kom nästa och vi såg den när den bara var några minuter gammal och efter 10 minuter hade den rest sig och buffade efter mjölk. Visst är det förunderligt!

 Signe är gärna med och klappar kalven. Pappa Oskar är med.



Under tiden vi var där föddes fyra kalvar. Så är det 44 kossor till som ska kalva..... Så finns där förstås kvigor och tjurkalvar.

Det låg mycket snö kvar så det fanns tillfälle att åka spark, pulka, snowracer och skidor förstås. Men det var också väldigt mysigt att gå upp i skogen med bullar och saft, kaffe eller drickchoklad.

Lite svårt med vantar på.

Här är kusin Ivar med pappa också på besök.

Det har hänt mycket med barnens utveckling under de två månader som gått sen vi såg dem sist. Vidar har börjat intressera sig för bokstäver och så har han blivit jättebra på att pussla. Signe har utökat sitt ordförråd otroligt och älskar att höra sagor om Bu och Bä, om Emma, Totte och andra gamla klassiker.

Emilpusslet som vi hade med blev en favorit.

 

Lars läser för Signe

"Fredagsmys" innebär att barnen är med och lagar maten  - på deras villkor förstås. Det kan bli lite trångt vid

köksbänken när mamman och båda barnen hjälps åt.

Sara och Vidar fixar efterrätt

Signe sköter en viktig del av jobbet



Dagarna gick fort och ju längre söderut vi kom desto mindre snö. Väl innanför dörren här hemma plingade det till i mobilen och det kom ett sms från Gunilla som hört lärkan på under sin promenad. Ett vårtecken för oss lite mer söderut.