Advent

 Det blir advent i år också. Nästan som vanligt blir det. Ute är det kallt och det har varit rimfrost hela dagen. Jag har bakat lussekatter och pepparkakor. I köket har jag hängt upp julgardinerna som nu är 16 år gamla men jag gillar dem fortfarande. Fönstren är putsade på ut och insida. 

Ljusstakar och stjärnor finns på sina vanliga platser. På trappan finnes en lite tuja tror jag att det är.

Min barndoms adventsljusstake har kommit fram i sällskap av adventsbarnen. Julmusik ljuder då och då i huset, antingen från cd eller piano och jag nynnar på någon av melodierna. Ni som känner mig väl vet att jag gärna fastnar i en melodi och kan nynna den under hela dagen eller i värsta fall ännu längre. Någon julkonsert i kyrkan blir det förstås inte i år.

Men något som är helt ovanligt är att hibiskusen som kommer från Öland blommar som aldrig förr. Den verkar inte vara beroende av sol och ljus!!

Härligt är det med den stora röda blomman som är fin i minst två dagar och en till är på väg.

Trevlig första Advent önskar vi från Dalabergsvägen.

Ut med det gamla och in med det nya

 Vårt hus är drygt 40 år och det är klart att det har fått några skavanker.

I slutet av sommaren gick ett fönster sönder och vid närmare besiktning såg vi att träramen började ruttna. Nya fönster till kupan beställdes och nu många veckor senare har vi fått hjälp med att byta dem. Ett brödrapar som är både trevliga och duktiga har varit här ett par dagar. Ja, vi passade på att få lite annat gjort också.

                                Arbetsområdet inplastat.

 

                                    Ut med det gamla.

                                    In med det nya

Och så en demonstration hur man lätt vänder fönstret för att kunna putsa utsidan.

Medan pojkarna hamrade och bankade gjorde också hackspetten sitt bästa för att göra sig hörd. Och få lite mat i magen.

I väntan på Stina, en SOLIG förmiddag

 Att vakna och se att solen skiner känns fantastiskt efter denna gråa vecka. Ut måste man ju. Efter en snabbtitt i väderapparna se det bäst ut på förmiddagen. Vår nya skidskytt Stina ska inte åka förra vid middagstid så det passar också bra. 

Förutom att det är soligt så är det dessutom nästan stilla. Inte helt vanligt. Det blev en promenad i Grötvik. 

Solen glittrar så underbart i det nästan stilla havet.

Minikummel som jag har förstorat.

I stilla mak med bara en paddel till hjälp.

De små prickar är ejderhanar, gudingar som skrockade så härligt.

.... och nu är Stina igång.

Något är sig ändå likt

Annorlunda vår, annorlunda sommar och nu ännu mer annorlunda är hösten. Men något är sig ändå likt;  

Vi äter krabba och det gör vi bara på hösten. Och - häromdagen ringde Mats från Bolmsö och undrade om vi ville ha ett litet lamm och det ville vi förstås. Det blev en tur till Stapple, som deras gård heter, och i bagaget hade vi hem både det lilla lammet och lite ved.

Det är lite jobb med styckning och fast vi gjort detta i många är, minst 20 tror vi, måste vi ta fram styckningsschemat och läsa på mellan vilka revben och kotor man ska dela. 

 Det blir stekar, filéer och färs.

När jag pratade med Sara berättade hon att de håller på att spränga frysen. I lördags hade de styckat ett vildsvin och en älg, med hjälp av kompisen Henrik som också är jägare. Älgen skulle familjerna dela på. Då är det inte mycket med ett litet lamm. 

Av lammköttet lär det kunna bli en och annan gryta och i den kan det nog passa med lite paprika i. Äntligen har våra paprikor blivit röda!