Valencia

Vi har varit i Valencia några dagar, några helt underbara dagar. När jag tittar igenom våra foton är det väldigt svårt att välja ut de bilder som beskriver staden i sin helhet. 

Vi reste tillsammans med Lisbeth och Kent. Med dem har vi tidigare gjort spanska resor och i flera år talat om just Valencia som skulle vara en Barcelona i miniatyr. Inte blev vi besvikna inte. Valencia är en helt underbar stad. Inte förrän vi satt på planet hem hörde vi någon tala svenska. Alltså en stad som inte alls är så turistisk som Barcelona. Här hittar man ny och gammal arkitektur, en park, anlagd på en uttorkad flodbädd, ett stort hamnområde med marina och en bred och jättelåååång badstrand..... 

Från Plaza de la Reina, centrum i den gamla stadskärnan, utgick hop on hop off bussar som vi utnyttjade. Där fanns också tätt med restauranger och caféer. 

Ett och annat glas cava fick det förstås bli.

Paella på Valenciskt vis provade vi på en strandrestaurang. Den skiljer sig en del från den vi åt i Barcelona. Vi hade utsikt över en del av den enorma badstranden.

Här lite prov på äldre arkitektur.

I stället för en rondellhund.

Helt barockt!

 Här ny arkitektur som gjort Valencia känt: bl a operan och en klotformad biograf. 

Staden byggdes på båda sidor om den nu torrlagda Rio Turia. Detta grönområde upplevde vi som fantastiskt. Valencias gröna lunga med cykelbanor, banor för fotboll och tennis, här fanns caféer, lekplatser...… Över den tidigare floden fanns tolv broar. "Pelargoniebron" var verkligen imponerande.

På båda sidor om vägen på den ca 200 meter långa bron fanns detta överdåd av blommor.

Här sitter vi klara för hemresa men först en sista tur i parken.

Några damer som utövar yoga på morgonen.

En skolklass har utflykt.

Träd och buskar saknades inte. Många med vackra blommor, andra för att skänka skugga.

Nej nu får jag sluta..... två saluhallar såg vi, en med försäljning av allahanda ätbara varor och en med tio restauranger och några cafèer. Men jag vill ändå ha med en bild på Lars när vi äter pinchos till lunch.

Vilken vecka!

Nu händer det snabbt och det vill till att man inte slöar till om man vill hinna ta del av allt vackert som händer i naturen och i trädgården.

Häromdagen konstaterade vi att grannens japanska körsbärsträd var på väg att slå ut. Dagen därpå såg det ut så här:

Förra söndagen tog vi en cykeltur till Möllegård för att inspektera backsipporna. Perfekt tajming. Hela backen var full och de var så underbart vackra.

Igår, knappt en vecka senare, var vi där igen. Då hade vi med oss gäster från Falsterbo. De sa att de aldrig sett något liknande. Det hade hänt en del med blommorna under den varma veckan. En hel del var helt enkelt vissna.

Man kan ju knappast vara i Möllegård utan att äta Riccardoglass och så blev det båda gångerna. Men, igår fick man stänga i förtid. Glassen och även strutarna hade tagit slut! Hela natten fick det bli glassproduktion meddelade personalen. Vi var alltså de sista kunderna.

I måndags var det dags för bokcirkel och denna gången var vi hos mig. Tänk att sitta i trädgården i skuggan av de knappt utslagna plommonträdet den sjunde maj. 

I tisdags kväll var det dags för gympadamernas avslutning. Då flyttade vi in i uterummet med våra jättegoda räkmackor.

I onsdags var vi i Vilshärad hos Karlssons. Lite mahjongspel och planeringsarbete förutom god mat och dryck.

Kristi him var vi hos Marianne på Bolmsö. Där var det riktigt varmt. Svårt att veta var det var bäst att sitta. Lite uterum och så i skuggan under en rönn. Halva Småland mötte vi på vägen. De skulle väl till kusten för att bada. En enda lång bilkaravan mötte vi.

Så igår hade vi besök av skånska kusin Eva. Vi har inte setts på många år så vi hade lite att "gå igenom".

Vårt körsbärsträd och också plommonträdet som inte hade så många blommor i år, ålderdomssvaghet?, har nästan blommat över. Men nu kommer de vackra äppelblommorna.

Spenaten kommer fint och jag har sått en ny omgång.

Jordgubbarna blommar.

Tulpanerna har nästan blommat över och vi får passa på att njuta av de sista gullvivorna.

En gammal favorit är pärlbusken som just nu ståtar med både "pärlor" och blommor. Ett arv från fader Hakon.

Den här lilla korven hoppas jag ska bli en blåregnsblomma. Visst ska knoppen se ut så här? Gugge Bitte Alice, ni som har sådan sen tidigare.

Igår när vi vinkade av våra gäster höll koltrasten konsert från taket och i morse när vi åt frukost satt han och sjöng i en trädtopp på andra sidan gatan.

Visst är väl ändå allt detta bara så ljuvligt!!!

En alldeles underbar dag

I lördags kändes det som födelsedag igen! Det var tidigare kolleger som uppvaktade med en resa till Göteborg.
Vilken dag det blev! I strålande sol blev jag hämtad och körd till stationen. Snabbtåget till Göteborg och där väntade Margareta.

Vi känner varandra väl och vet om förmiddagens behov..... Nr ett på dagens agenda blev fm-kaffe i Trädgårdsföreningen -  utomhus.

I den stora parken blommade mängder av lökväxter. 

Det blev ett flitigt fotande. Här Agneta i en mycket passande sommarklänning.

Det var inte bara vi som turistade stan. Paddan är fortfarande aktiv. Tänkte tillbaka på skolresan i åk sex..... Då ösregnade det när vi åkte med Paddan.

Efter lite strosande med Margareta som guide kom vi bl a till saluhallen. Att äta med ögonen där är en fröjd. Väl ute i solskenet igen upptäckte vi hur sydeuropeiskt det såg ut. Folk trängdes på uteserveringarna med kaffe, öl eller ett glas vin. 

Fm - kaffet hade sjunkit undan och det blev mycket välplanerat dags för lunch. O, vilket fantastiskt ställe. Nej det var inga överord. Röd sammet, guld och glitter men ändå så smakfullt.

...... och rosa. Ett av Margaretas favoritställe.

En fantastiskt god och vacker fiskrätt. Vi träffas inte alla tre så ofta numera så det blev mycket prat och avstämningar om våra familjer.

Inomhus i restaurangen var vi ganska ensamma men servitrisen tog våra glas två! trappor upp till en härlig terrass. Där satt vi och njöt i solen tills den försvann bakom husväggen. 

Dags för kaffe igen. Nu var nog många affärer stängda och göteborgarna ville som vi ta en kopp kaffe i solen. Vi lyckades få en plats och Agneta köade en bra stund för att få våra koppar.

Den alldeles underbara dagen började gå emot sitt slut. Men så fort tiden gått. En hel dag. 

Våra tåg, ett norrut och ett söderut hade samma avgångstid. I väntan på dem passade det alldeles utmärkt med en aperol!!

Tusen tack Agneta och Margareta för en alldeles underbar dag.

Kanske det allra bästa

Också på Valborgsmässoafton vaknade vi till strålande väder men det blåste ordentligt. På programmet stod besök i Hovs Hallar. Enligt barnen var det nog det allra bästa. Vi gick åt Båstadhållet där det är mycket klippor; kröp, ( jag ) hoppade och skutta runt på de fantastiska formationerna. Barnen var som "stengetter". Som vi alla njöt! 

Lagom hungriga körde vi till Norrviken där vi åt lunch. Där höll man på att vårrusta parken.

Här lämnade vi familjen Duval som körde hemåt Glumslöv och efter ett besök hos Riccardo var Dalabergsfolket ganska möra. Blåsten tilltog därute så att krukorna välte och vi beslöt att "hoppa" brasan. Signe fick Sara att släppa stickningen för en stund. Harry Potters värld är minsann inte fy skam för en snart nioåring.

Nu är jag där

Skål! Nu är jag 70 år!

Vi hade en fantastisk helg tillsammans med familjerna Bergström och Duval. Och tänk att vädret var med hela tiden.

Det började med att Sara med fam kom på lördagkvällen. Signe som fyller år om fjorton dagar blev uppvaktad och deklarerade att hon vill ta en tur till klipporna i Tylösand. Sara förklarade diplomatiskt att nu är det mormors helg så...... Klart vi ska till klipporna, sa förstås mormor.  

Så, efter ståtlig morgonuppvaktning med presenter och sång gav vi oss iväg. 

Det blev en alldeles ljuvlig morgon. 

Ejdrar som skrockade vid strandkanten

Triften som slår ut vilken dag som helst.

Fågelskådare

Fiskare

Och stora möjligheter att hoppa och skutta.

I Falkenberg sammanstrålade vi sedan samman med Sus och hennes fam för att äta brunch på Strandbaden! Mycket lyckat tyckte samtliga. Någon var allra mest intresserad av dessertbordet.... Fredrik, nykomling i gänget är seglare och uttryckte önskemål om att titta närmare på det glittrande havet. Promenad ut på långa bryggan.

Det krävdes några omtagningar för att få alla något så när.

Att barn behöver röra på sig är väl allom bekant. 
På programmet stod sedan ett besök på "Guds gröna ängar" där vi alla fick en välbehövlig promenad efter maten. 

Paus vid utsikten. Alla hade minnen därifrån; Astrid som kom ihåg minnen från istiden!! som hon läste om då. Måste vara i trean erinrade hon sig. Sara kom ihåg en picknick vi gjorde när Vidar var baby och jag minns en alldeles underbar födelsedag, den 13 maj. Visst minns du också Agneta.

Så blev det lite "egentid" innan det var dags för födelsedagsmiddag. 

Fortsättning följer..........