Julafton

Julafton inleddes för vår del med "barnjulbön" i Glumslövs kyrka. Då gjordes krubban iordning och vi lyssnade till deras trevliga präst och sjöng julsånger tillsammans med alla i den fullsatta kyrkan. När vi kom ut från kyrkan sken solen. Ingen riktig julstämning kanske men bra mycket bättre än regnet som vi vaknat till.

Så blev det förstås julmat: kål, skinka, dopp, sill, köttbullar, prinskorv och mycket mer. Drycker fanns också givetvis och ett sångeblad med 11 snapsvisor. Turligt nog skulle jag köra hem så jag skålade i lättöl. Efterrätt blev en härlig fruktsallad á la grandpére Michel.

Dags för "Kalle Anka", till barnens glädje och en möjlighet för några av de äldre att ta en slummer. Sedan blev det lite långsamt och undrande över Tomten.

Så kom han då äntligen och barnen bedyrade att de varit snälla och gav Tomten sin kram.  Som alla vet har ju  Tomten mycket att stå i så när han gick vidare tog Astrid över julklappsutdelningen. Det tog riktigt lång tid för alla ville ju se vad som fanns i varje paket. Därefter följde några timmar då leksaker skulle monteras och provas..... Här sattes de vuxna på prov för inte var det så lätt alltid, det som var ämnat åt fyra resp sexåringen.

När kvällen började bli sen körde vi hem, förvånade över den myckna trafiken.

Annandagen körde vi till Bolmsö för att besöka släkten där. Vi fick en "gryta" till middag och Marianne berättade att hon tillsammans med karljohanssvamp från i höstas lagt i två kantareller som hon plockat på juldagen!!!

Ut med tjockisen och in med en platt

I det här fallet är det en TV jag menar. Tro det eller ej men vår gamla TV har ett djup på 48 cm och så får man in en nätt sak med ett djup på 4!!cm. Kan inte förstå hur en sån platt kan fungera - men det gör den. Lars har varit jätteduktig på att koppla och dona. Hos oss är det inte bara att plugga in kontakten i väggen eftersom vi gärna spelar in program vi vill se och tänk nu funkar det! Vi kan t o m  se ett program och samtidigt spela in ett annat och det är väl inte dåligt. Kunde man förr också, säger någon. Visst men det var för många år sedan innan vi blev digitaliserade. Jo då, säkert fler än vi som lyckats.

I söndags kväll var vi i St Nicolaikyrka på julkonsert. Så härligt att höra de gamla välkända sångerna och även nyare och att se gamla vänner och kollegor i kören. Festligt är det också att se hur de enorma takkronorna sänks ner så att vaktmästarna kan tända de levande ljusen innan föreställningen.Vi har ny musikledare i stan och det kändes lite annorlunda men väldigt bra. Så nu är det nästan jul.

Igår klippte jag ner väven. De sista? gubbatäckena går till barnbarnen och jag skrev om dem i något av de första inläggen och då vill jag påpeka att jag inte hållit på hela tiden med dem. Ganska långt sommaruppehåll har jag haft. Problemet är bara att det finns mer varp kvar och MASSOR av garn så kanske är det trots allt inte slut ännu.

Elliot ska få en kofta i julklapp och när han var här tidigare i höst och jag höll ett av styckena framför honom sa han lite försynt "tror du att det kan bli nån färg på knapparna?" Koftan är beige och i Higginsmodell. Lycklig blev jag när jag hittade knappar med Blixtenbilar på och ett likadant tygmärke att sy på. Kanske blir han ändå lite glad.

Just nu har vi bak- och godisstuga här. Årets godis är väl rocky road och där kan man ju peta ner lite vad som helst. Bra när man har en nöt- och mandelallergiker i familjen.  En klassiker i vår familj är annars fikonbollar, Ullas recept. Tankarna går ofta till henne när jag ser hennes handskrivna recept. Ett roligt minne har jag också när vi efter julavslutningen flera år firade med SOS hemma vid köksbordet.

Nu ska den pyntas och göras riktigt fin. Sen får den hedersplatsen på matbordet.

Sista inlägget före jul - tror jag så: GOD JUL till alla.

Lucior

Vi var på vårt första "möte" med pensionärsföreningen i måndags. En poitiv överraskning måste jag säga. Förutom det obligatoriska kaffet som var starkt och gott, fick vi besök av Halmstads Lucia med följe. Vi är ganska bortskämda med luciatåg av mycket hög klass men även här blev vi positivt överraskade. Flickorna som är utvalda p g a  sin skönhet eller?, sjöng så fint och i stämmor. Alltså bort med förutfattade meningar.

De senaste åren har jag varit engagerad i förskolans Luciafirande men i år satte vi klockan på ringning, kokade te och bredde goda smörgåsar som vi tog med oss upp när vi bänkade oss framför TVn. En hel timma fick vi njuta av Göteborgs domkyrkas körer.

Riktigt mysigt var det också att  bli bjuden på lucia-fm-kaffe hos en f d kollega. Det varma ljuset av tända ljus mötte mig tillsammans med säsongens vackra blommor. Då fick jag syn på den! Den fantastiskt vackra ljusstaken som jag inte sett där förut. Jo, den var nyinförskaffad.

Bilden gör inte riktigt rättvisa åt den fina staken men jag tror nog ni kan ana den fina trädformen. Ja, det blev förstås prat om "ditten och datten" och jag fick helt klart för mig att jag gjort rätt som lämnat skolans värld.

När jag skulle lämna den varma sköna miljön för att bege mig hem regnade det, blåste och bilens termometer visade på två grader. Jag skulle vidare in till stan för att uträtta några ärenden och det var inte roligt att gå runt i snålblåsten och skaka av mig mina regnblöta kläder som en våt hund när jag kom in i en affär.

Hemma väntade Lars med em-kaffe och vi kunde tända Lucian och stjärngossen som fanns i mitt hem när jag var barn.

jk







kl

Mera julstök

Det har blåst ordentligt några dagar men vi har inte råkat så illa ut som i Göteborg. Men i fredags kväll knakade de ordentligt i huset och det var svårt att somna. Det enda som märktes var på fönstren. Ena dagen har vi fönsterrutor som ser ut som råglas men så regnar det en skur och så kan man se ut igen. Det är så det är på västkusten. Det där med att alltid ha fina fönster får man förbise när man bor här.

Idag har vi varit inne i stan en runda. Det var julmarknaden på slottets borggård som lockade. Det var stämningsfullt och fullt av stånd med mat och annat lokalproducerat. Mycket att smaka på - korvar, ostar, bröd.... och så marsipan men den var inte gjord här.

Igår tittade vi en hel del på hur man firade Nobeldagen i Stockholm och lite i Oslo också.  Fick lite Afrikasug när jag såg fredspristagarnas vackra dräkter. Rörande var det att se Tomas Tranströmer ta emot sitt pris. Och vilken duktig hustru han måste ha. Så är det förstås roligt att se alla vackra och även mindre vackra klänningar på gästerna. Maten tycker jag också om att höra om och att se.
Vi åt lite extra gott i går kväll vi också och hällde gin i stekpannan och flamberade köttet.

I går bakade vi också pepparkakor. Sent på fredagkvällen kom jag på att degen ska stå och vila över natten så jag rörde ihop den ganska sent. Vi gjorde som vi brukade - Lars passade ugnen medan jag bakade. Det blev inga traktordäck, krokodiler eller Bamse,  nej våra formar är riktigt gamla. Förutom klassikerna som hjärtan, stjärnor, gummor och en bock har Lars från sitt hem en jättefin form av en räv. Han har berättat att farmor Signe inte ville göra den för benen gick så lätt av.

I många år har jag använt samma recept och degen blir sååå lättarbetad - men - när första plåten kom ut såg kakorna verkligen inte ut som vanligt! Då slog det mig att jag glömt bikarbonat. Det måste man ha annars blir kakorna färglösa och knallhårda. Kan man slänga jästen efter degen så kan man väl det med bikarbonaten också trodde jag men som vanligt blev inte kakorna.

Ljusstöp och korvstoppning

Nu kan det snart bli jul för ljusen är stöpta och korven är stoppad. De två aktiviteterna gör vi traditionsenligt varje år. Som barn minns jag att vi stöpte ljus tillsammans med en prästfamilj och då fick vi ljusstumpar som heter duga, från altarljusen. Stumparna är ju grunden till de nya ljusen men till vårt stöp måste vi köpa många förpackningar ny ljusmassa. Vi stöper ca 130 ljus och fem ljuskronor och till det går det åt ungefär 15 kg stearin.

Här har våra ljus nästan blivit färdiga. Det krävdes 24 dopp i år och ganska många timmars arbete. Vi, Mat och prat med herrar, började vid 17-tiden - med att dricka glögg och prata lite. Eftersom vi är tio personer kan inte alla vandra runt i vårt kök samtidigt så det blir mycket tid till "social samvaro". Tre åt gången gick vi runt och doppade. Så blev det paus för mat, catering eftersom köket är upptaget, och efter ytterligare en stund drack vi kaffe. När allt var klart kändes det skönt att vila fötterna och sitta ner och bara prata  en stund innan vi bröt upp vid midnatt. 

Dagen efter var det lördag och vi kunde ta det ganska lugnt med efterarbetet. Tidig kväll packade vi korgen med förkläden, fjelster, knytsnören, späck och nötfärs och begav oss till Inga- Lena och Johan för att göra 

korv. Också detta en gammal tradition sen mitten av 90-talet. Nu är vi så rutinerade så vi är helt självgående!! Efter glöggen blandas två smeter, en för viltkorv vilket ju passar bra eftersom Johan jagar och en för Granholms korv. Lars "matar" smet och jag sköter fjelstret och knytning, Inga-Lena lagar mat och Johan???går ut med hunden! Nej han gör allt annat som också måste göras förstås.

Kanske ser korvarna inte så jätteaptitliga men jag lovar. De är verkligen goda. Man steker dem eller grillar på sommaren. Viltkorven är riktig gourmetmat. Vad sägs om sådana ingredienser som, ja förutom viltfärs, sherry, svamp, creme fraiche, vispgrädde och så massor av goda kryddor.

Igår, måndag, hade vi besök av våra Hässleholmsvänner. Tänk så härligt att kunna träffas en måndag! December är ju den månaden då så mycket ska göras men man ändå vill hinna ha lite trevligt hemma, få tid att gå på julkonsert.... När man är ute i arbetslivet verkar alla ha mycket att göra på jobbet just den här tiden.  Som jag njuter av att vara hemma och få "måsla", tända ljus och ha tid för vänner. Jo livet är härligt - även om jag inte är riktig pensionär ännu.