Fågelvandring

Gårdagens kväll var magisk. Vi var, tack vare Gunvor, på fågelvandring i Vilshärad. Det var Anders Wirdheim som ledde en liten trupp på ca 25 personer.

Vi gick över heden norrut, stannade till då och då och fick höra mycket inressant, fakta och kuriosa om fåglar som inte är så glada i blåsten och höll sig lite undan. Men vi hörde svarthätta och såg hämpling och gulsparv.

 

Vi gick över klittena ner mot stranden. Fika är förstås ett måste i alla sammanhang.

 

 

Här fick vi också veta varför det inte är så mycket fåglar just vid sandstränder. Måsfåglar undantaget. Men lite längre bort mot kyrkan där det är stenigare fanns ejdrar med små duniga ungar och gravänder.

Medan solen sjönk i havet tackade vi för en fantastisk kväll och med ett saligt leende på läpparna körde vi hem.

Glumslövs backar

I helgen var vi i Glumslöv och hälsade på familjen Duval. De bor verkligen vackert med utsikt över Ven och Danmark. Vädret var väl sådär när vi kom ner i lördags - man blir lätt bortskämd med fint väder. Det dröjde dock inte så länge innan solen bröt fram och vi hade vårt "vanliga" fina väder.

 

 

Med kaffekorgen i bagaget åkte vi en liten bit söderut till "Lill-Olas strand". Vi hittade en plats i lä och kunde verkligen njuta av kaffe och vacker utsikt. Jeansen åkte av Astrid och hon badade så långt det gick. Ca 18 grader var det i vattnet. Givetvis hade familjen badat flera dagar tidigare. Jo skönt, hävdade Elliot.

 

Här har vi också framtidens Mästarnas mästare. Träningsplatsen i närheten gick bara inte att passera utan att testa lite gränser.

 

 

 

 

På hemvägen var Lars och jag bara tvugna att stanna en stund och njuta Glumslövs backar. Säkert ett av de vackraste ställen på jorden. Tyvärr hade vi  motljus så man får bara tänka sig Ven och Danmark i bakgrunden.

 

 

 

Med altanen i söder blev det förstås grillning och utesittning. Gick det för myggen, frågade Sara när jag pratade med henne dagen efter. Vad är mygg i denna delen av landet? P g a värmen och en hel del regn har detta blivit en plåga hos dem.

 





 

 

Astrid har spelat klarinett detta läsåret.  Nu visade hon prov på vad hon lärt sig senast. Lite jazziga toner blev det minsann.

Gullregnets månad

Visst är maj gullregnets månad och häggens och syrenerna och liljekonvaljernas........ och det är gott att leva.

Den cykelturen Lars och jag gjorde i går morse var gudomlig. Lite tidigt på dagen för kylt rosévin, Bitte och Pelle, men snart tar vi en tur en annan tid på dagen!

Efter Barcelona har det hänt massor. Först kom Kerstin och Arne från Hässleholm. Då regnade det men vi fick lära oss att känna igen ärtsångarens läte och senare har vi också sett den.

Sen kom Alice och Job ett par dagar. Då är det mycket prat och Alice och jag inspirerar varandra på olika sätt. Snabbt som vinden beställde jag en likadan "trädgårdskofta" från Gudrun Sjödén, som Alice hade - men i annan färgställning. Det regnade minsann då också. Lars och jag blev bjudna på lunch på Tylöhus, med fönsterbord. Även i regn och blåst var det det magiskt att blicka ut över Tylön.

En tur till plantskolan i Haverdal kändes nödvändigt.

 

 

Dagen därpå åkte vi mot Skörby. Familjen Bergström flyttade in i sitt vackert nyrenoverade hus veckan efter påsk och det skulle bli så spännande att se det. Men främsta anledningen till besöket var att Signe fyllde 5 år och det skulle förstås firas.

 



Vi hade tomatplantor med oss och Signe och Lars såg till att de kom i jord.

Ja, att visa interiörbilder är inte lätt Men Ingegerd och Hans kan säkert se skillnaden från förra sommaren.

Uppgården som familjen bott i tidigare ska nu hyras ut så ett projekt var att "flytta trädgården". Inga problem när man bor på landet. Farfar Lars-Erik fyllde lastarskopan med jord ...... och så kunde bärbuskar och annat planteras och sås.

 

 

 

En liten rolig historia får väl också plats: På fredagen hämtade jag barnen i skolan. Mitt emot parkeringsplatsen står en pojke och hjälper till att tvätta pappans supertjusiga sportbil. Tjaba Melker, säger Vidar och får ett tjaba till svar. Detta är min mormor och hennes Bora ( den har 14 år på nacken men Vidar älskar den av någon anledning.) Cool bil säger på Melker och fortsätter att tvätta sitt underverk. Gissa om vi var nöjda både Vidar och jag!!

 

Vidar som varit helt insnöad på traktorer och andra jordbruksredskap har inte brytt sig om bokstäver och säkert inte förstått vitsen med att lära sig läsa. Men här har förskoleklassen öppnat ögonen. Nu läser han mycket och överallt.

 

 

 

 

 

Sara är väl inte överförtjust i valet av litteratur.

 

Så kom vi hem till sommarvärme och rabatterna var fulla av "marktäckare", ogräs. men som någon sa: Då syns det att ni haft roligare.



"Barceloona"

För två år sedan blev vi Barcelonafrälsta när Lisbeth och Kent visade oss staden. Därför var vi snabba att erbjuda oss att vara guider när varbergsvännerna nu också gärna ville se staden. Ja, det var väl inte riktigt så för inte kan vi Barcelona. Men lite grand kunde vi hjälpa till och det var så roligt att uppleva allt igen.

Vi bodde liksom förra gången "mitt i smeten" dvs nära den stora katedralen. Här på den stora öppna platsen hände alltid något. Första kvällen vi var där hade man en minnesstund i katedralen för en Barca-fotbollsspelare som var död. Tito. På stora skärmar kunde man följa vad som hände inne i katedralen och genom högtalare fick man också ta del av musiken.

En annan kväll stod mitt på torget en flygel och jag associerade till "kommunala musikskolan" för runt flygeln dansade ett stort antal barn och ungdomar och senare bjöds också deras föräldrar? in i dansen. Och som han spelade pianisten!!! En annan kväll uppträdde akrobater. En dag var där loppis i långa rader av bord........

I ena hörnet av det stora "torget" har vi ett favoritställe. Där äter vi pinxos ( med reservation för stavningen ) så ofta vi kan.

Barcelona för mig är förstås Gaudi. Förra gången var vi inne i Casa Batlló och så blev det också denna gången. Huset utan en rät vinkel. Där är det nog svårt att slå i sin tå, Gugge. Tänk att denna man, född i mitten av 1800-talet, har skapat så otroligt mycket och sådant som vi idag tycker känns modernt! Här är vi uppe på taket.

 

 

Ett önkemål som vi alla hade var att se insidan på Sagrada Familia, Gaudis kyrka. Som tur var hade vi köpt biljetter hemifrån och kunde ta gräddfilen medan många fick köra länge, länge. Jo den är fantastisk, eller häftig som en när släkting till mig säger....

 

Ingen kamera kan göra kyrkan rättvisa.

Fortfarande bygger man utvändigt och byggnadskranar visar på detta. Det sägs att kyrkan ska bli färdig 2026, etthundra år efter Gaudis död.

Om Sagrade Familia är Gaudis kyrka så är Parc Guell hans park. Dit skulle vi förstås också - men när vi väl gått dit upp i värmen kom vi inte in! Där var för mycket folk! Tur man kunde få sig en sangria på tillbakavägen.

Mat och dryck är också mitt Barcelona. Här köade man för för att komma in på en "viss" restaurang.

 

 

Vi valde ett annat matställe. Men följade kväll köade också vi. Då var kön lite kortare och maten var verkligen god.

 

Lite stolta var Lars och jag när vi hittade till de lite mer udda ställena, som Campagnerian. Den lilla och med bara spanjorer.

 

 

Paella är en maträtt som förknippas med Spanien. Om man vill ha den med skaldjur passar förstås Barcelona alldeles utmärkt med sitt havsnära läge.

 

 

 

Här hittade vi inte rätt ställe. Kanske tyckte vi att den inte var riktigt så god som förra gången. En bidragand orsak var nog att det var så otroligt mycket folk så vi var glada att vi alls fick någon plats på en restaurang!

 

 

Detta var 1:a maj. Det var fantastiskt fint och mycket varmt väder. Barcelonaborna var lediga och vi turister var väldigt många. Vi fick en härlig och lång promenad längs stranden.