Jag skulle ju inte, men....

I veckan har det varit bokrea. Fortfarande är hyllorna fulla av böcker men o vad det är frestande när katalogerna kommer. Inte är bokreorna som förr inte, men en tradition som har lite vår över sig är allt bokrean för mig.
Som barn blev jag mycket läst för och mor Ing-Marie köpte i alla fall barnböcker på rean. På Mariadagen fick jag alltid en bok och det har hon skrivit i flera av mina barnböcker. "Till Lena på Mariadagen" alltså.

Bokhandlarna ska ju gynnas tänkte jag och bestämde mig för följande:

Det blå mellan himmel och hav är skriven av samma författare som Morgon i Jenin, en bok som jag tycker är såå bra. Om boken står att det är en vacker och sorglig berättelse om palestinskt kvinnoliv, om uppbrott och förflyttningar, separationer och hjärtesorger, men också om överlevnad, familjesammanhållning trots enorma avstånd och om kärlek.

Om Lila står det att vi befinner oss på 1920-talet i den amerikanska mellanvästern. en fyraårig flicka försvinner från farstubron till det slitna hus där de som kanske är hennes föräldrar, eller kanske bara avlägsna släktingar, bor. Den lilla flickan plockas upp av Doll, en hemlös kvinna. Tillsammans driver de runt på vägarna och söker arbete för dagen. Många år senare kommer Lila till det lilla samhället Gilead. Vid ett häftigt regn tar hon skydd i kyrka och möter där den gamle prästen och änkemannen John Ames. En osannolik och för dem båda omtumlande kärlekshistoria tar sin början
 Författaren lär vara en av Obamas favoriter!!

Och så en bok som så många rekommenderat, en tegelsten: Ljuset vi inte ser. En liten fransk flicka som nyligen har blivit blind kan bara tolka krigets fasor genom ljud, dofter och beröring. I Tyskland drömmer barnhemspojken Werner om att bli radiotekniker, men kan bara undslippa ett hårt liv i kolgruvan genom Hitlerjugend. Deras öden kommer att förenas i Saint-Malo en stad som kommer att totalförstöras av kriget.
En fängslande berättelse om den grymhet som en gång slog klorna i Europa och om den godhet som göms i våra hjärtan.

Något att läsa såna här dagar som aldrig ljusnar och med fnudder utanför fönstret.

Inspirerade

Nu har vi en annan vädertyp. Vet inte riktigt om det där med "omväxling förnöjer" stämmer så bra. Nu har vi haft fnudder utanför fönstret i flera dagar.

Inspirerade av Mandelmanns beslöt vi oss för att ta tillvara den gödning som är naturlig och gratis.

Särskilt bra ska det vara att göda sparris med tång.
Det var ju inte mycket att fundera över. Med stora plastkassar gick vi ner till stranden, kanske mest för att reka.

Ganska tungt blev det så idag tog vi bilen....

Återstår bara att se hur mycket sprätt tången sätter på våra grönsaker.

Sol, värme och lugnt

Så, nu är väl vintern över, eller. Det är visserligen ruggigt kallt på nätterna men flera dagar har temperaturen stigit, som idag till runt 9 grader plus som varmast. Onaturligt nog är det i stort sett vindstilla dessutom. Bara att njuta, och det gör vi.

Igår beslöt vi oss för att göra något annat än promenera på "stigen" som gör så gott som dagligen. Vi tog bilen och körde till Haverdal och Särdal. Platser som vi uppskattar mycket. Kaffekorgen var med och två fastlagsbullar!!

Nejdå, jag äter inte båda själv. Det var riktigt skönt att sitta en stund i solen och lukta på havet och njuta av kaffestunden.

Idag tog vi stigen som vanligt och njöt av det nästan spegelblanka havet.

Massor av gäss, tror jag att det är, simmade i en lååång karavan. Kanske är detta bara en femtedel. Mäktigt.

Lite längre in i skogen fick vi syn på Hacke som vi hörde redan häromdagen men då såg vi inte honom.

Hemma i trädgården tog jag fram sekatören och knipsade av lite kvistar att hänga mina glasdroppar i. Då kunde jag inte låta bli att fota vårt lilla stånd med snödroppar. Samma som jag fotat varje vår. Men de gör mig så glad.

Slutligen vill jag meddela att paprikorna som jag sådde för knappt två veckor sedan börjat komma upp. Har du lite plats för en sån kruka, Alice?

Vinter i hela landet?

 

De senaste dagarna har meteorologerna ifrågasatt att vi i södra landet har vinter. Men nu håller man väl tummarna för att vi ska uppnå de kriterier som behövs för att också vi ska få vinter. Just nu har vi någon minusgrad men snön som kom igår ser ut som florsockret på fastlagsbullarna idag.

 

Så här ser det ut när det är lite vinter i Halmstad.

 

 

Vinter kräver förstås vintermat. Inspirerad av Alice tog jag fram ärterna som vi köpte under skördefesten på Öland. Lättlagad mat som ändå kräver viss planering. Soppan smakade bra och det blev så mycket att några burkar soppa hamnade i frysen. - Om nu vintern skulle bli långvarig.

 

 

Vinterfåglarna fortsätter att roa oss.

 

Detta är en film. Första gången jag lägger ut en sådan men jag vet ju att det funkat för Alice men jag är inte så säker på att det går. Strax innan lunch kom en flock sidensvansar, drygt trettio stycken, och ville smaka på våra äpplen. Redan tidigare pågick ett slagsmål mellan koltrastar och björktrastar där björktrastarna tror att de äger trädgården. Vilket skådespel! Och mitt i alltihop travar två duvor fram och tillbaka och ingen bryr sig om dem trots att de är störst. 

Igår var vi hos Lisbeth och fick nålar. Just när vi var på väg ut kom Kent med ett par utslitna jeans som tillhört svärsonen. Precis vad jag behövde. Saknade just den blå jeansfärgen och satte saxen i dem för att göra trasor till min matta!

Ni vet väl att man inte slänger jeans som blivit trasiga. Jag står för återvinning.