Dopp i grytan och lutfisk

Den här lilla familjen får representera den religiösa delen av vårt julfirande. Vi firade julafton tillsammans med familjen Duval i Glumslöv. Söndagens eftermiddag och även kväll bjöd på snöoväder men när vi på julaftons förmiddag kom över åsen sken solen och den snö som var kvar låg på ena dikesrenen. Det hade blåst en hel del. Vi kom ner i lagom tid för att vara med i kyrkan för stunden vid krubban. Kyrkan var full och vår favoritpräst Gisela var på plats. Djuren som tillhörde krubban skulle ställas på plats. Åsnan, oxen, fåret.... Ja, hur låter de? Tänk att Gisela fick församlingen att skria, råma, bräka....

Barnen är nu så stora och ofta är mycket hjälpsamma, som nu när Astrid ska tända ljuskronan så att vi skulle kunna ta oss an julmaten. För att generalisera lite så åt Astrid rökt lax och Elliot löksill!!

Efter all god julmat föll flera av de församlade i "paltkoma". Detta inträffade i samband med Kalle Ankas jul på TV. Det snarkades inte högt men man hörde hur andningen blev djup och långsam hos större delen av de vuxna. Alla måste först konstatera vad som var bortklippt ur Tomteverkstaden.

Så blev det då väntan på vår tomte. Mitt i alltihopa måste Johnny ut och köpa tomtebloss - som om nu det skulle vara så nödvändigt!!

Astrid som "snöat in" på Bellmanhistorier lade sig på golvet för att skriva ner en till tomten. För att roa tomtemor också förmodligen.

Inte helt oväntat knackade det på ett fönster och utanför stod tomten. Barnen hjälpe till att släppa in honom, viskande till varandra - Det är Johnny. Men så roligt det är. Barnen är snart åtta resp fem och ett halvt och de spelar med i detta spel. Berättade om Johnnys ärende och när han väl kom tillbaka med sina tomtebloss berättade att han missat tomten. Kul!

Barnen fick förstås jättemånga paket. Var det så på våra barns tid också?

Här sitter Elliot iklädd julklapp och försökte få ihop något med mekanot.

Vi körde tillbaka till Halmstad på kvällen i regn och dis och förvånades över att vi var så många på vägarna.

Idag har det varit en mycket lugn dag med bl a dopp i grytan. Vi fick ihop ett mycket gott spad. I kväll har vi ätit lutfisk och till den rullade Lars senap med kanonkula.

Efterrätt? Ris á la malta förstås med sommarens hallon.

God jul

Ja, så är den här, nästan i alla fall. Julen. Redan igår tog Lars in granen  från uterummet där den stått och lyst de senaste dagarna. Den är klädd med det sedvanliga pyntet. Förr var det alltid flickorna som klädde granen när de kom hem och alltid dagen före julafton. Men numera gör man som man vill tex gör i ordning skinkan tidigare och redan igår smakade vi av den tillsammans med fyra goda sillar.

Som jag skrev i tidigare inlägg så tycker jag om den här tiden före. Men när jag tänker rätt på saken är det ju faktiskt i. Och vägen till är väl så viktig som själva målet. Nu blev det visst lite för filosofiskt men jag är alldeles säker på att ni vet vad jag menar.Jo, att sätta sig ner tillsammans med en god vän, i det varma ljuset som blir av de levande, med en kopp kaffe och smaka av de nybakade julkakorna är livskvalitet.

Idag, söndag förmiddag, blåser det väldigt, så att det knakar i huset. Senare idag lär det bli snöväder. Tänker på alla som måste ge sig ut på vägarna.

Vi har fått nytt fint besök vid vår fågelrestaurang. Det är ett par steglitser. De har så vacker fjäderskrud. Lite märkliga är de också. Orädda. I säkert en kvart satt denna lilla pippi på marken och åt av skröfset som kompisarna sprätt ner. Måtte grannarnas katter hålla sig på avstånd. Några sidensvansar har vi inte sett ännu. De håller väl till på Öland.

Riktigt färdigt är det inte när jag tänker efter. Pratade med Vidar nyligen. De höll på att klä granen och så skulle de ta fram tomtarna. Det senare har vi inte heller gjort. Och så är det som det varit många gånger......Jag håller på med något handarbetsaktigt som ska bli julklapp. På med fin julmusik och så blir det till att knåpa.

Så önskar Lars och jag er

En riktigt God Jul

Julmys



Adventstiden är en härlig tid tycker jag. Skönt att kunna njuta av och ta vara på den här tiden före

jul. Glöggen är godast före jul.....

 Lars var ordentligt förkyld några dagar förra veckan och fick ställa in redan inplanerade "möten" men är nu nästan helt återställd. Detta till trots känns det inte alls stressigt med julförberedelserna. Ljusen är ju sedan länge klara och i lördags stoppades korven. Sex kilo viltkorv och Granholmskorv blev det. Ännu har vi inte smakat den men det skulle förvåna mig om den inte är lika delikat som alltid. Ingredienserna är förstklassiga, viltkött: älg, kanske rådjur och vildsvinskött, sherry, grädde, creme fraiche.... Tack Johan för att du jagar så flitigt! Vårt bidrag låg mera åt ...fjälsterhållet.

Här gäller också "när var och en sin syssla sköter". Johan, Lars och jag sköter korvstoppandet medan Inga- Lena alltid lagar en jättegod middag. Till förrätt fick vi en god Janssonvariant med ganska mycket jordärtskockor i. Receptet tagit ur DN. Tänkte på dig Alice som har både DN och jordärtskockor. Vad sägs sedan om älgkalv till huvudrätt. En verkligt mysig kväll blev det och med mycket julmusik från spelaren.

Redan på förmiddagen fick vi lite ölandskänning. (Inga-Lena och Johan är ju sommarölänningar) Våra vänner Alice och Job hälsade på oss några timmar. Anledningen till Halmstadbesöket var ett 50-årskalas. Det var såå mysigt att få rå om dem några timmar.

Mysig var också Luciamorgonen då vi som aldrig ser morgonTV tog upp vårt te och våra smörgåsar, tände en brasa, satte oss framför TVn och njöt av skönsång från Uppsala domkyrka. När programmet var slut och det började ljusna dröjde det en liten stund och sedan kom solen och vi fick en fantastisk dag men med många minusgrader. Tur att vädret inte alltid är som det varit över detta veckoslutet. Visst var det onödigt med detta regnet och plusgraderna.

Ännu mer mys hade vi när våra Varbergsvänner besökte oss andra advent. I Varberg finns en bra fiskaffär och vännerna hade med sig två färska humrar. Alldeles fantastiskt gott tillsammans med aioli och ett gott bröd. Visst klär Hans i mitt julförkläde. Jo det blev Mahjongspel också. Tyvärr blev deras hemresa lite tidigare än planerat. Snöovädervarning.

Advent 2012

Traditionsenligt åkte vi till Skörby för att fira advent. Pepparkaksdegen hade vi med i en kastrull. Den var hoprörd i Halmstad för att vara klar för utbakning snarast möjligt. I Skörby hade vintern kommit och de små vägarna från Enköping var glashala så vi valde att inte hämta barnen på förskolan denna gången.

Vackert vinterväder hade verkligen nyhetens behag men först skulle det bli pepparkaksbak.

Detta är tredje gången vi åker upp till barnbarnen så här års för att baka pepparkakor. Signe som första året mest åt degen har nu utvecklats till en bagare med fint handlag. Naturligtvis är Vidar också jätteduktig men tröttnade lite fortare och håller fast vid favoritformarna, däck och hjul! Kanske kommer någon ihåg hans "dubbelmontage" för två år sedan. Det går alltid så fort och lätt att baka pepparkakor i vår familj. "När var och en sin syssla sköter..." som maken säger.

Kan ni känna den härliga doften när Lars öppnar ugnsluckan?

Denna gången hade vi inget eget boende pga renovering av "flygeln" så vi fick sova lite provisoriskt. Jag sov i soffan och det gick så bra. Både bred och lång är den. Varje morgon hördes små snabba fötter i trappan och vips hade vi sällskap i våra sängar.

Första december har Oskar namnsdag men det kom i skymundan för det var också första dagen för adventskalendern. Signe hade fått lotten att ta första paketet.

Sen blev Signe hesare och hesare och fick lite feber. Vi lade oss i soffan och läste Bamsetidning men efter en stund märkte jag att jag sluddrade. Signe hade somnat och även jag lade ihop ögonen.

Inte mycket går upp mot en eftermiddagsslummer.

På lördagen tog vi Vidar med oss och åkte in till Enköping. Där var det julmarknad på torget. Först blev det fika hos Fabian, ett förstklassigt konditori och sen gick vi runt och tittade i de olika stånden, Hälften bestod av skolbarn som bakat lussekatter och annat. Försäljningen skulle förstås gå till någon klassresa. Vi tyckte att det skulle vara roligt med något att ta med hem så det blev en dörrkrans med en domherre bland barren. Den ingick inte men Vidar charmade försäljaren så han tryckte fast den lilla pippin

Enköping är en liten stad med nära till allt. Även till biblioteket. Sara arbetade några timmar och ville gärna ha besök. Vid hennes disk fanns en skylt: "Jag har tappat rösten och kan inte prata alls" Ja så var det.

Tråkigt nog innebar detta också att det inte blev den sedvanliga adventssången i kyrkan. Men barnens julförberedelser i sockenstugan fungerade som vanligt.

Här medverkar Vidar till att krubbans figurer kommer på plats. Barnen fick välja själva vad de skulle bidra med och det är inte en pepparkaka utan en fågel som Vidar hänger dit. Förmodligen egentligen menad för julgranen.

Innan vi åkte hem kom lucianattlinnen fram för att ev justeras. Det resulterade i att vi fick se ett riktigt fint, improviserat lussande.

Tidigt i måndags morse startade vi åter mot Halmstad. Termometern stod på 18 grader men solen var på väg upp. Det såg ut att bli en fin resa. Men aldig har det tagit så lång tid att köra till Halmstad från Skörby.....Första eländet träffade vi på i höjd med Värnamo. Där hade ett par olyckor inträffat med långtradare inblandade. Där stod vi stilla i en och en halv timma. När vi svängt av på Ljungbyvägen fick vi på lokalradion höra att mer än 30 långtradare var fast i Brödabacken. - Jo då vi kom hem och det gick bra.
Alice, låt dig inte avskräckas. Det är alltid den första snön som ställer till det.