Nu är den väl ändå på gång....

Ja, vad tror ni  - VÅREN förstås. Just nu har jag gått en runda i trädgården. Aj aj aj  vad det kliar i fingrarna. Tur att barnbarnen kommer idag annars vet i katten. Förnuftet säger mig att hålla mig på mattan ännu ett tag.

Just nu är det +8 grader! Wow! Jag tog cykeln ner till vår lilla ICA för att handla det jag glömde igår och då såg jag att blåstjärnorna, intill muren mot gatan, börjar blomma.

Små och ganska oansenliga så här en och en, är de men snart är det alldeles blått längs kanten.

De allra tidigaste krokusarna är ett arv från föräldraträdgården. Tyvärr är det inte så många kvar. När de slår ut har de en alldeles orange mitt.

Tomaterna är snart klara för omskolning men det får bli efter påsk så det är inte akut med mjölkkartonger. Detta gäller inte dig Alice, vi får dricka mjölk och juice för dig också....

I uterummet blommar aprikosen och bakom den anas persikan som ser ut att få rosa blommor. Tur att jag har så mycket ledigt nu för här får jag agera bi.

Det är fortfarande riktigt kallt på nätterna, -6 grader i natt. Jag vet inte om påskliljor som blivit bortklemade inomhus tål så mycket nattfrost men på dagarna får de stå ute på trappan.

Vi önskar er alla en riktigt god och glad Påsk





Jag, en pensionär

Idag har jag slutat mitt arbete. Det lilla arbete jag hade nu på slutet. Jag har sagt "hej då" till alla och lämnat ifrån mig nycklarna. Och jag tycker att det är så skönt!!!

Men det låter lite konstigt det där ordet pensionär. Jag känner mig inte gammal utan fortfarande lite som en flicka. Jodå, kroppen är trött och stel ganska ofta men inuti känner jag mig ung.

Jag minns när mina föräldrar pensionerades, båda ett par år tidigare än jag. Min far blev lite irriterad när det en kväll ringde på dörren och en man frågade om han fick föreslå olika aktiviteter för honom. Både far min och jag är av den typen av människa som är alldeles utmärkt duktiga på att själva aktivera oss, dvs tiden räcker inte till.

Säkert är det en bra tid att pensioneras så här års. Bara den eländiga tjälen snart vill gå ur jorden så har Lars och jag dagarna fulla av trädgårdsarbete. Jag har äntligen börjat väva trasmattor så smått. Och nu i påsk får vi besök av barnbarnen. Förhoppningsvis alla fyra någon dag. Stackars Astrid fick vattenkoppor ett par dagar innan hon och Elliot skulle följa med Fred till Kanada så det blev inte något med det. Nu hinner hon bli av med kopporna i slutet av veckan så kusinerna kan träffas något.

Väckarklockan kommer jag inte att behöva ställa nu.  Det är så härligt att få vakna av sig själv. Så här års är det ju inga problem att skutta upp. Särskilt som solen strålat tidigt på morgnarna den senaste veckan.

Ny shoppingtur

Jo, vi har varit i Ullared, på Gekås. Ganska otroligt men det är maken som initierade resan. Anledningen är faktiskt de stora krukorna som syns i kundvagnen. De är gjorda i glasfiber och många gånger lättare än de i lergods vi för närvarande har. Just nu har vi några träd i uterummet, persika och aprikos och de växer och behöver dessa lite större krukor. Om vi köpte något mer?? Jajamensan! Skjortor till maken som vännen Pelle rekommenderade, barnkläder och leksaker - två telefonsamtal till Sara blev det och så en mirakelduk eller som den heter enligt förpackningen, fläckavvisand duk. Vi har sett den hos flera vänner och då har det spillts rödvin på den. Dropparna lägger sig ovanpå och med ett hushållspapper suger man upp dem. Lätt som en plätt. Nä, inte riktigt så fin som min hemvävda men ett bra alternativ för vissa tillfällen. Kanske åker den på när banbarnen kommer till påsk.

Vi var eniga om att vi inte köpt något onödigt. En säker fälla på ett sådant ställe annars. Möjligen en påse M-kulor och en förpackning gräddbullar.

Tre och en halv timma tog shoppingen och nu känns det som om jag hittar ganska bra i den stora butiken.

Tygriket

Igår var vi på en tur i tygriket, Alice och jag. Lars har fyllt år så vännerna från Öland var här på lite kalas.

Eftersom våra vänner har ett alldeles nytt uterum behövs gardiner att dra för när ölandssolen skiner för starkt. Jag föreslog en tygrunda och Alice nappade. Efter en alldeles ovanligt kall natt åkte vi i strålande sol mot Västergötland. Jag tror att jag åkte denna runda tillsammans med de flesta av er som brukar läsa min blogg. Lisbeth undantagen - men det är ju inte för sent.

Alice fick tag på just det tyg som hon hade tänkt sig. En "hel rulle" till bra pris. Vi hittade också några vackra duktyg som vi inte kunde motstå. Och tänk, vi har nästan lika smak precis som alltid och då är det ju så roligt att få "rätt" respons när man jublar över ett vackert tyg. Här är några bilder från vår resa:

Så många moment

Att sätta upp "en väv" är inte gjort i en handvändning. Förutom allt krångel som kan uppstå så är det några moment som ska till innan man kan börja väva. För nästan en månad sedan skrev jag om avsaknad av varpgarn - och det lät vänta på sig. När det väl var färdigvarpat var det dags att förskeda. Detta gör man för att få rätt bredd på, som här, mattan.

Eftersom det var mycket varp fick det bli två varpflätor.

Sen blev jag sjuk! Inte pga förskedning. Troligtvis är det influensa jag haft och fortfarande känner av - på tredje veckan. Då fanns minsann ingen ork för så mycket vävförberedelser.

Det är bra att vara två som min svägerska påminner om nästan varje gång vi talas vid. Vid pådragningen
behöver man vara minst två! Här står jag bakom väven och rullar på medan Lars håller varpen spänd för att det ska bli jämnt och bra.

Sedan blir det dags att solva.

Det lodräta vita som syns på bilden är solv. Solven hänger i pinnar, skaft, och har ett litet öga i mitten och därigenom ska en varptråd trädas. I en speciell ordning. Även där är det bra att vara två! Tidigare har Lars aldrig gillat att vara handräckare men nu tyckte han antagligen lite synd om mig. ( Han har helt klarat sig från influensa ).

Nästa moment innebär att det ska skedas. Då tar man varptråden från solvet och trär vidare genom skeden.

Till hjälp att skeda har man en skedkrok. Här finns det däremot inget behov av att vara två. Så här ser väven ut idag . Jag har alltså inte börjat väva ännu men räknar med att få fart på dunkandet - jo det hörs ut på gatan säger Lars - nästa vecka.

Det blev väldigt dammigt när jag klippte mattrasor. Visserligen är det fortfarande vinter men vissa dagar är det med solens hjälp riktigt varmt och skönt i uterummet. Vi har börjat dricka vårt em-kaffe där ute och där blir det förstås alldeles utmärkt att klippa trasor.

Anas läraren i mig?  Nä, nä, vi är inte färdiga ännu - så - fortsättning följer!