Höstens gåvor

 Höstens gåvor och givmilda vänner. Ibland kan det kännas som att vi byter varor med våra vänner men i år har vi inte haft mycket att erbjuda. Dåliga äpplen. Men vi har delat med oss och mottagarna har varit tacksamma. 

Fikon fick vi ( där var jag visst lite rolig ) av Alice när hon var här och vi njuter fortfarande av marmeladen. Små päron fick vi också men de har vi ätit upp för länge sedan. När vi var hos henne för någon vecka sedan hade vi med oss valnötter hem. Så fina och goda. 

Av Gunilla fick vi stora fina päron. De flesta har jag kokt in som konjakspäron.

Av en jägarvän har vi fått älgfärs. Det paketet ligger i frysen. 

Ett sms från vänner i Frösakull fick vi igår med förfrågan om vi var sugna på att ta hand om trattisar. Stora fina och inte minst, färdigrensade var de. Nu luktar det ljuvligt i vår tvättstuga där svampen torkas. 

Slutligen: ett telefonsamtal som meddelade att ett vänpar var på Ikea och undrade om vi ville ha kronljus till ett mycket bra pris. Självklart, de hemstöpta varar inte så länge och räknas inte som vardagsljus. Till saken hör att vi var på jakt efter de billiga ljusen när vi var på väg hem från Öland. Detta visste paret Larsen om....Kvart över tio stod vi utanför Ikea i Kalmar och möttes av en skylt som meddelade att man nu har nya öppettider. Klockan 11 skulle man öppna. Ganska irriterad var jag och inte ville vi vänta. Vi hade en vinprovning i Vilshärad som väntade.

Tänk vilka underbara vänner vi har!

Solens ö

 Vi har varit på Öland - igen. Två helsoliga dagar då det dessutom var så gott som vindstilla. Vi hade inte så mycket planerat men vi visste att Alice hade lite för sig så vi gjorde inledningsvis det uppskjutna besöket på Kalmar slott och utställningen om Ester Blenda. Jo den var precis så bra som "alla" sagt. Och så var det så klart en fördel att ha läst boken innan. 

När vi kom till Målarhorvans lillstuga fanns kanske sommarens sista rosor på "mitt" nattduksbord. Så välkomnande. 

Den vanliga fina utsikten genom köksrutorna. Men nu på hösten är skuggorna långa.

På onsdagen blev det lite omändring i programmet. Köttet av två vildsvin skulle hämtas en bit norr om Kalmar. Alice och jag for iväg medan Lars tog sig an lite annat arbete. Det blev en härlig tur i det fina vädret.

På torsdagen blev det kalvdans eller kalvost som Alice kallar den .till lunch Ljuvligt god med hallonsylt till.

En tur till trattkantarellskogen hann vi också med. 

Det blev inte så många men ändå så det räcker till något gott ihop med den vildsvinsfärs vi fick med oss hem.

Kvällen bjöd på teater i IOGT-lokalen. Det var två skådespelare som lyckades med att gestalta bl a Jan i Skrolycka och Kattrina ur Selma Lagerlöfs kejsaren av Portugallien. Till sin hjälp hade de också en cellist. Jo, de lyckades riktigt bra med de små medel som stod till buds.

Efter en föreställning på IOGT-lokalen blev det vin och ostbricka hemma hos Alice. 

Med lite extra bagage i form av Alices fina valnötter for vi hem vetandes att vi snart ska träffas igen.

Höst

 Nej, jag har inte slutat blogga men efter Skörbybesöket åkte vi på förkylning båda två. Min hänger fortfarande kvar med lite envis hosta. Därför har det heller inte hänt så mycket. 

Vädret är milt och de senaste dagarna riktigt skönt men nog vet man ändå att hösten är här. Mentalt ändå. Löven faller från fruktträden och det gör också äpplena. Några sitter kvar än så länge men det är väl bara en tidsfråga eller kanske en fråga om en ordentlig vindpust.

Glumslöven har varit här på besök. De bara älskar äppeldricka som vi gör på våra äpplen. Nu skulle de hem och göra egen. 

Det är riktigt länge sedan de var här och åt middag på kvällen. Covid och andra tråkigheter har stått i vägen. Lars skalade, som vi tyckte, massor av potatis men det var i inte tillräckligt. 15-årige Elliot är en stor man med glupande aptit. Med Astrid utbytte jag tankar om främst sticke. Hon är bara så duktig. Hon tog också del i årets vinterprojet i vävstolen. 

Nu har jag fått beställning på fem par raggsockar. (Med tanke på kalla golv i vinter.) Tre par i storlek 47!! Till Lars har jag börjat på en ny norsk tröja. Förra årets blev lite lite. Som tur är gjorde jag Johan glad med den fjolårets.

Läsandet tillhör året-runt-glädjeämnen. Just nu läser jag Lektioner i kemi av Bonnie Garmus. En småtrevlig bok, trots titel, som utspelar sig i Kalifornien på 60 -talet. Huvudpersonen är en kvinna som satsar på karriär som kemist. som ensamstående mamma hamnar hon i stället som stjärna i Amerikas mest omtyckta matlagningsprogram på TV. Längre har jag inte kommit men jag förstår att jämställdheten ligger inte direkt i framkanten. 

En annan bok som ligger på mitt nattduksbord är Den sista migrationen av Charlotte Mc Conagny. När jag läser på 

bokens baksida förstår jag att den behandlar ett allvarligare ämne, nämligen klimatförändringarna.

Nobelpristagaren i litteratur verkar ju vara en intressant kvinna. Hon står också på tur.

Tack vare det milda vädret kan jag fortfarande plocka in blommor vilket ju är så underbart.

I övrigt bjuder naturen på underbara färger. I Söndrum finns två stora byggprojekt som vi följer under våra promenader. Då passar vi på att njuta av höstfärgerna.

 

 Nobelpristagaren i litteratur verkar ju vara en intressant kvinna. Henne tänker jag också ge mig i kast med.