Plötsligt händer det

Vi har haft fortsatt fina  sommardagar med shortsväder och trädgården exploderar, ja inte bara den utan hela naturen. Visserligen har vi hört från säker källa att det är mycket grönare i stockholmstrakten.

Mulle är på plats. Så härligt att den ena plantskolan kan rekommendera den andra.

 

Mulle är pinnarna i mitten, bakom backsipporna. Kan väl inte riktigt se att jag kan bjuda in till skördefest i år trots två nysatta aronior och de återsatta havtornen som faktiskt har tagit sig. Men jag återkommer.

 

Körsbärsträdet och plommonträdet slår ut vilken dag som helst och sparrisen tittar upp.

 

En liten blåmes bygger i vår enda holk. Igår hade vi besök av en svartvit flugsnappare. Kanske sökte den bostad. Flera dagar har vi också sett rödstjärt i trädgården. Gugge trodde sig se en kungsfågel häromdagen när hon hämtade tomatplantor. Och koltrasten bjuder på konsert både morgon och kväll. Såå härligt.

 

Besviken

I fredags hade vi ärende till Fritz blommor. Utanför möttes vi av den gigantiska magnolian som har sprickfulla knoppar.

 

 

Inne i butiken träffade vi på Ingrid som glad ville visa oss något. Något som hon trodde skulle passa oss. Mullbärsträd i hängformat. Normalt blir de ju jättestora så det hade jag för länge sedan sorterat bort från min önskelista. Men nu blev det mycket intressant, tyckte både Lars och jag. Väl hemma lyckades vi resonera oss fram till ett bra ställe för trädet.

 

Så igår, lördag körde vi in för att handla. Vår lilla bil gjordes om för att få plats med trädet......

 

Just när vi skulle betala föll Lars blick på medföljande lapp. "Alba" såg vi nu båda. Latin kan vi egentligen inte någon av oss men att alba betyder vit klarar vi av. Redan där kände jag hur luften gick ur mig. Våra farhågor besannades. Expediten rådfrågade datorn och mycket riktigt, bären skulle bli vita. För mig är mullbärsbär svarta så...............  Ja, vi tackade för oss och åkte hem, monterade om bilen och drack förmiddagskaffe. Ingen som inte är riktigt trädgårdsintresserad vet hur det känns. Först den där glädjen och så platt fall. Eller hur Alice? Besviken är rätta ordet. Nu har vi googlat lite mer på mullbärsträd och funnit ett som heter Mulle. Lägre och t o m  i buskformat. Någon som har erfarenhet?

 

Vi har haft några fina dagar och det växer så det knakar i trädgården. Tomatplantorna börjar slussas ut men det är nog lite tidigt att plantera dem.

 

 

Kusin Susse med man kommer hit till 1:a maj och då kan det nog vankas rabarberpaj. Visst är det så att årets första är allra godast.

Vackra just nu är kungsängsliljorna som börjar slå ut. Då skänker jag en tanke till Saras familj som bor i Uppland. Dessa rutiga klockor är ju deras landskapsblomma

Gulsipporna är det finaste i vårrabatten. De som far Hakon planterade in.

Allt är inte bara sol och vackra dagar. Två hela dagar har det regnat i veckan. På andra sidan gatan fick jag syn på denna skata som också tyckte att det blev för mycket. Huset har långt takutsprång som ger bra skydd.



Besök i Skörby

Jodå, påsken blev GLAD men ruggigt kall. När vi åt påskaftonslunchen snöade det och inte bara då...... men det blev ett händelserikt besök hos familjen Bergström.

En av de viktigaste saker som hänt sen vi träffade Vidar sist var att han saknar båda framtänderna i överkäken! Han är så fin!

Lite läsläxa i form av Bingo hade Vidar och han läser så gärna alla de böcker han själv lånar eller Sara tar hem till honom. .....läsa på påskafton, i sängen, för en släkting ( där kom man med ), på toa, utomhus. Det var så lätt att få ihop bingorader -men lite svårare att läsa så att omgivningen hörde. Tänk själv hur det skulle vara att läsa med en sån jätteglugg!

I Skörby har man verkligen naturen inpå knutarna. T ex blåsipporna. Jag blir helt euforisk.

Vi har mycket fint hos oss men inte den mängden blåsippor.

Under detta besöket hade Lars ett, som jag trodde stort och besvärligt, projekt. Gammelfaster  Berta i Borås hade två Bruno Matsson Evastolar. De har gått i arv och nu har de blivit Saras men eftersom de var gjorda 1939 blev de så småningom icke användbara. Ett TV-program i serien Antikmagasinet
inspirerade oss. Jo, kanske skulle man kunna..... Sadelgjord skickades efter och med tanke på att Lars är en händig man blev resultatet riktigt bra.

På påskafton blev det släktkalas i form av knytis. I god tid innan lunchen pratades det mycket om hur Karolina, Oskars syster alltid fuskar i äggpickningen. Det blev förstås en batalj syskonen emellan till allmänt jubel.

Vad vore väl en påsklunch utan tårta? Chokladtårta med massor av små ägg. Signe hjälpte mig att baka och båda barnen dekorerade.

Mycket annat hittade vi på de dagar vi var på besök. Det första jag själv gjorde var att stämma träff med min fd kollega Birgitta som jag inte sett på 40!! år men haft åtminstone julkortskontakt med under alla år. Nu har hon flyttat till Enköping så några timmars fika blev det. Om vi hade något att prata om? Massor!

En förmiddag åkte vi och tittade på Linderödsgrisar. De såg ut att må gott. Vi köpte korvar, pastej och rökt kotlett med oss hem. Tilläggas bör att här levererar man kött till de finaste krogarna i huvudstaden.

På annandagen var det riktigt fint väder så vi for till Hjälstaviken och skådade. Där finns massor av gäss. Flera olika arter förstås. Lättare var det att känna igen svan, sångsvanar? Signe konstaterade att de var kära i varandra så som de höll på. Vidar lärde sig sothöna och skrattmås.

 

Väl hemma igen kom fågelböckerna fram, bl a den med fägelläten. När vi, Vidar och jag, gått igenom halva boken gav vi upp........ Några känner vi igen och det får räcka tills vidare.