Dimma, dimma......

Ibland tror man att man kan åka ifrån problemen..... Problem och problem. Ibland kallar man ju de där som egentligen inte är så stora problem för i-landsproblem. Det här är nog mera ett västkustproblem. Det handlar om det där fnuddret utanför fönstret.

Idag tog vi bilen, påskliljor och penséer för att köra till Helsingborg och göra fint på Lars föräldrars gravplats.  Men vad svårt det var att få tag på påskliljor. Det beror väl på det som alla talar om. - Det är ju så tidig påsk i år. Påskliljorna har väl helt enkelt inte hunnit med.

 

Jodå, i Helsingborg sken solen. Åtminstone för stunden. Hemvägen tog vi via bl a Viken där vi lunchfikade och så fick vi köra nerom Lerberget där Lars har sina rötter. Där låg dimman tät igen men vi lyckades se Lars morfars hus som nu lämnat släkten och säkert totalrenoveras. Det blir säkert fint men jag förstod att det ändå sved lite i hjärtat på mannen.

 

 

När vi kom hem igen sken solen. Hurra! Kaffe i uterummet, men nej. Kvickt som tanken rullade dimman in igen.

 

För några dagar sedan fyllde Lars år, i söndags fyllde Sus och på påskdagen fyller Astrid. Vi gjorde gemensamt kalas.

 

Vi försökte fira ordentligt!! Barnen är inte med på bild.... De är ungefär som småfåglarna i trädgården. När kameran kommer fram är de väck. Och inte sitter de still.

I födelsepresent från Glumslöven fick Lars biljett till en handbollsmatch. Han ska gå tillsammans med barnen.

Planenligt sådde vi tomater i samband med Lars födelsedag. Det blev faktiskt inte förrän i måndags. Något vårbruk mer än lite städning i rabatterna på entrésidan har det inte blivit. Men vi gläds åt att tomatplantorna tittar upp.

Jo visst är de små. Inte mer än två dagar gamla!