Vi bodde på en fin krog i Treia. Att stället var känt för sin goda mat fick vi genast prov på. Ingen knödel, wienersnitzel eller annat som jag tycker är typiskt tyskt. Här har man satsat på "Essenkultur". Man gjorde t ex sin egen glass.....
Här är det nära till allting. Vi började med att besöka Husum på västra sidan. Där fanns på fredagseftermiddagen gott om folk. En liten turistort kunde man förstå.
Här är det också ganska stor skillnad mellan ebb och flod.
För tillfället ebb alltså.
Från Östersjön går en lång fjord in i landet och längs den finns naturligtvis flera söta byar med turistkaraktär.
En av platserna heter Kappeln.
En hamn med många båtar, både äldre och nyare. Det missar inte Lars. På kajen försiggick också kommers. Jag kände igen barnbarnens iver att få några slantar för leksaker som de vuxit ifrån.
Dessa stolpar i fjorden är ett "sillhägn", det enda i Europa. På våren kommer hundratals fiskare för ett "maratonfiske". Hur det gick till blev vi inte kloka på men säkert är det en publikfriande upplevelse.
Maten på kajen bestod uteslutande av sillrätter. Det såg faktiskt inte så gott ut i mina ögon. Vi drog oss in mot centrum för att få något annat i magen.
Detta blev vi inte heller så sugna på. Kan ni se alla getingar som kalasar på godsakerna?
Vi besökte också den mer badortslika Eckernförde.
Dagen efter åkte vi västerut till Schleswig-Holsteins nationalpark, Vadehavet. En helt annan upplevelse. På småvägar körde vi i ett fullständigt platt lanskap. Här och där kunde man se uppbyggda vallar, som skydd mot storm och vatten. Där fanns verkligen massor av får!!
Och massor av vindmöllor!
En liten resa med sköna upplevelser. Vi konstaterade att till Treia är det knappt så långt som upp till Sara!!
Vilken härlig minisemester!
SvaraRadera