måndag 16 januari 2023

En alldeles underbar dag

 Som vi har längtat efter solen. Idag har vi haft finbesök. Långt fram på eftermiddagen sken den. Jag blev genomsvett på min lilla promenad. Om det beror på solen eller dålig kondition kan man ju undra över. Väl hemma var jag tvungen att ta en titt i trädgården. Julrosorna lyser fortfarande vita men nu var jag mer nyfiken på snödropparna. Fick förra veckan veta att de har stora knoppar på Öland. Men det är på Öland det. Här har de bara kommit upp ur jorden. 


I helgen har vi varit på resa med tåg. Från Halmstad till Enköping. Från Göteborg åkte vi regionaltåg och då fick man se mycket och åka genom många orter som jag inte tidigare hade kunnat placera på kartan. Töreboda t ex. Flera andra också. Vi åkte genom Halland, Västergötland, Närke, Västmanland och Uppland. Tror jag fick med alla nu. Vad som var gemensamt för dessa landskap var att nederbörden i form av regn den senaste tiden bildat små sjöar och utvidgat redan befintliga vattendrag något otroligt. Åkrar som var var i det närmaste vattentäckta var en sorglig syn. 

Anledningen till vår resa tillbaka till Enköping var att Sara fyllt 50!!! år. Helt otroligt. Inte var det väl så längesedan jag själv var där, eller? Kalas på Skörby gård var det i lördags. Släkten där är stor och vännerna har genom åren blivit många. 

Nog syntes det att det varit stor födelsedag. Hela huset var fullt av underbara vårbuketter. 


Organisatören i Sara gjorde upp schema. Alla skulle vara delaktiga och fick sina ansvarsområden. Jag fick bl a förrätten på min lott och Lars fick göra sallad. 

Redan halv två dök första gästerna upp. Då var det kaffe och tårta. (Vetebrödet som jag bakade i stora mängder till jul kom också fram ur frysen) Sen droppade de in, små och stora, unga och gamla. Roligt var det att träffa Saras nära vänner och grannar som vi tidigare bara träffat som hastigast. 


Middag på kvällen med god mat och goda drycker. Och hög stämning. 



Väl hemma igen blev det dags att köra ut vår lilla jul som varat extra länge i år. Men nu ser vi fram mot ljusare tider. Redan har dagarna blivit lite längre. Och som en av Saras kompisar sa: Jag har redan sått en del. Jag blev så sugen......

1 kommentar:

  1. Tiden går, våra barn växer upp och det evinnerliga regnandet består.

    SvaraRadera