Födelsedagsfest i Rom

För en månads sedan fick vi förfrågan om att följa med till Rom för att fira en födelsedag. Jättelätt att tacka JA. Vi åkte i onsdags och kom hem i lördags. Såå mycket vi hann med under dessa båda dagar! Vi hade alla fyra varit i Rom tidigare men för ganska länge sedan . Inte detta århundradet, som Lars brukar uttrycka det. Vi visste vad vi ville se och återuppleva.

 

 

Spanska trappan förstås, även om det numera inte är tillåtet att sitta där och äte glass. Peterskyrkan kändes som ett måste men konstigt nog kände vi inte riktigt igen oss. Kanske stolar, bänkar var annorlunda placerade för nog fanns de där; Michelangelos Pietà, Petrus med den blanka foten, monumentet över drottning Kristina.......

 

Här kikar vi upp mot hålet i taket på Pantheon.

 

 

 

En alldeles utmärkt pizza och ett glas vitt vin blev en god lunch. Sitter man sen på en trottoarservering förstärker det känslan att vara i Italien.

 

Vi åkte metró och Hop- on Hop- of buss. Båda varianterna jättebra. Men vi gick och gick och gick också. Rätt som det var sjönk blodsockret till en alltför låg nivå så då kunde det bli en cappoccino.

 

 

Jo, visst var det varmt. Här sitter vi i skuggan och jag har sandaler. +21 grader såg vi på en skylt.

 

Födelsedagsbarnet hade önskemål om middag på en genuin restaurang. Tack vare förslag från Agneta kunde vi tipsa om Ristorante Pallaro. Jo, den var verkligen precis som Pelle önskat sig.

 

 

Vi åt jättegod mat och drack husets vin ur kanna. Vinet förvarades förstås i källaren så rätt som det var fick vi flytta på oss för patron skulle ner i källaren och hämta mera.

 

Troligtvis var det ett familjeföretag för det fanns en Mama på plats också. Hon gick runt och pratade och delade ut slängkyssar.

 

 

Visst är hon väl söt!