söndag 24 augusti 2014

Mellan skurarna

Att Halland drabbats av skyfall har väl inte undgått så många. I vår del av kommunen har vi klarat oss utan översvämmningar. De senaste dagarna har det bara kommit små skurar och däremellan sol.

Sol var det i morse och vi beslöt att ta en promenad på Prins Bertils stig. Ja, det gör vi nästan dagligen men nu skulle det bli en lite längre tur med kaffe och tilltugg i ryggsäcken. Vi tänkte oss att gå så långt benen, ( fötterna ) bar och sen ta bussen hem igen. Regnjackorna var också med för säkerhets skull.

Det var förvånandsvärt många som hade samma tanke som vi och det blev en och annan pratstund längs vägen.

 
 
Så många olika sorters blommor som fortfarande förgyller sidorna längs stigen. Åtminstone ett tjugotal fick jag ihop. Och Alice, inte nu heller kunde jag alla arter. Men nu har jag ju en bra flora!
 
 
Omblommare fanns det också en hel del av, bl a kaprifol.
 

 
 
Det fanns förstås gott om dem som kommer just så här års.
 

 
 
Nypon av olika slag och så rönnbär förstås.
 

 
 
Långt innan vi kom fram till Grötviks hamn hörde vi hur det sjöng i riggarna. Det blåste bra idag.
 

 
 
Vi såg ingen som frestades att ta sig ett dopp. Kanske är det slut på badsäsongen nu. Några ejdrar (ungar? ) guppade bland vågorna. I övrigt var det mest skarv och "allmän vitfågel".
 
När vi kommit fram till Görvik började det mulna på ordentligt och vi tog en titt i busstidtabellen,
numera i mobilen. Det verkade passa utmärkt med bussen från Tylösand om 20 min. Vad som passade minst lika bra var att regnet kom just när vi klev på bussen.
 
 
Robban har många kompisar bland våra vänner. Häromdagen fick Robban brev från Nisse! Det visade sig innehålla ögon. Lars klistrade på och jag ritade bryn men när det kom en liten skur försvann ögonbrynen. Sminket var inte vattenfast.
 
Robban har stor plats i Vidars hjärta så nu har jag skickat en bild på nya Robban för att pigga upp den vattenkoppsprickiga gossen. Oskar skickade iväg en bild på barnen. Har nog aldrig sett något så prickigt som Vidar.
 
 





1 kommentar:

  1. Ibland önskar jag att vi också hade en Robban... men just nu är det nyklippt och fint i trädgården så då kan jag glädja mig åt er snygging på västsidan. Han ser inte ut att väja för något...
    Det där med växtnamn - tänk om vi bara kunde se det vackra och strunta i vad de heter. Är det "frökengenerna" som spökar och inte vill lämna oss ifred? Visst finns det mycket vackert att njuta av även på sensommaren.
    Kram

    SvaraRadera