Veckan innan första advent

Söndagens skräll var väl denna:

En god vän och mycket och då menar jag mycket fotbollsintresserad och HBK fan uttryckte det så här några dagar tidigare. "Ingen trodde på Brexit, ingen trodde på Trump ingen tror på HBK men det blev Brexit, Trump och HBK. För hur länge återstår väl att se, säger Lars som har en fot kvar i Helsingborg.....

Efter sju veckors hosta börjar jag känna mig "på banan" igen. Lite hes är jag och hostan ger sig till känna då och då. För första gången på 9!! veckor har jag varit på gympa idag. Jo, kompisarna kände igen mig och min plats var inte upptagen.

I helgen var vi i skogen och förberedde oss för adventspynt.

Lite mossa....

....och lite lingonris.

Så hade vi sådan tur att hitta en fälld tall med grenar som låg huller om buller. I balkonglådorna har vi de senaste åren haft lite grönt med en ljusslinga i.

Någon kanske tycker att vi tar ut julen i förskott och javisst. Vi har redan druckit glögg. smakat pepparkakor och just nu står tre vörtbrödslimpor på jäsning. Visst får man väl göra lite som man vill.... Både Lars och jag är så glada i den här tiden före jul.

Så är det det där med julklappar. Barnbarnen i Skörby har fått leksakskataloger skickade till sig i vanlig ordning. Astrid, vårt äldsta barnbarn mailade över sin lista häromdagen. Den var kort: en hund, pengar och kläder. Men jag vet att hon gärna vill ha en trasmatta så igår "knöt jag fram" och körde igång.

I morgon är det dags för bokcirkel igen. Jag har läst en bok som handlar om tre 70-åringar. Handlingen utspelar sig i Mölle och Höganäs med flera platser där omkring. Min hemtrakter alltså. Då kan man känna sig hemma - men så som 70-åringarna framställs känner jag mig absolut inte. Det är en spännande bok som driver framåt. Lite svår att lägg från sig. Riktigt trevlig läsning.