söndag 13 maj 2018

Vilken vecka!

Nu händer det snabbt och det vill till att man inte slöar till om man vill hinna ta del av allt vackert som händer i naturen och i trädgården.

Häromdagen konstaterade vi att grannens japanska körsbärsträd var på väg att slå ut. Dagen därpå såg det ut så här:


Förra söndagen tog vi en cykeltur till Möllegård för att inspektera backsipporna. Perfekt tajming. Hela backen var full och de var så underbart vackra.

Igår, knappt en vecka senare, var vi där igen. Då hade vi med oss gäster från Falsterbo. De sa att de aldrig sett något liknande. Det hade hänt en del med blommorna under den varma veckan. En hel del var helt enkelt vissna.


Man kan ju knappast vara i Möllegård utan att äta Riccardoglass och så blev det båda gångerna. Men, igår fick man stänga i förtid. Glassen och även strutarna hade tagit slut! Hela natten fick det bli glassproduktion meddelade personalen. Vi var alltså de sista kunderna.

I måndags var det dags för bokcirkel och denna gången var vi hos mig. Tänk att sitta i trädgården i skuggan av de knappt utslagna plommonträdet den sjunde maj. 



I tisdags kväll var det dags för gympadamernas avslutning. Då flyttade vi in i uterummet med våra jättegoda räkmackor.

I onsdags var vi i Vilshärad hos Karlssons. Lite mahjongspel och planeringsarbete förutom god mat och dryck.

Kristi him var vi hos Marianne på Bolmsö. Där var det riktigt varmt. Svårt att veta var det var bäst att sitta. Lite uterum och så i skuggan under en rönn. Halva Småland mötte vi på vägen. De skulle väl till kusten för att bada. En enda lång bilkaravan mötte vi.

Så igår hade vi besök av skånska kusin Eva. Vi har inte setts på många år så vi hade lite att "gå igenom".

Vårt körsbärsträd och också plommonträdet som inte hade så många blommor i år, ålderdomssvaghet?, har nästan blommat över. Men nu kommer de vackra äppelblommorna.


Spenaten kommer fint och jag har sått en ny omgång.



Jordgubbarna blommar.



Tulpanerna har nästan blommat över och vi får passa på att njuta av de sista gullvivorna.


En gammal favorit är pärlbusken som just nu ståtar med både "pärlor" och blommor. Ett arv från fader Hakon.




Den här lilla korven hoppas jag ska bli en blåregnsblomma. Visst ska knoppen se ut så här? Gugge Bitte Alice, ni som har sådan sen tidigare.


Igår när vi vinkade av våra gäster höll koltrasten konsert från taket och i morse när vi åt frukost satt han och sjöng i en trädtopp på andra sidan gatan.

Visst är väl ändå allt detta bara så ljuvligt!!!







1 kommentar:

  1. Ljuvligt är rätta ordet!
    Och visst är det en blåregnsknopp, grattis!
    Och visst går det för fort för att man ska hinna ta in allt vackert.

    SvaraRadera