De små som gör livet så ljuvligt

Så har nu våren kommit! Frågan är om det alls har varit vinter...… De mjuka solstrålarna lyckas tränga genom dimman, diset som är så vanligt här hos oss. Havets närhet säger man.

I veckan har vi haft både regn, solsken och dimma. På min gympa får jag rapporter om fågelläget av damerna från Harplinge, lite mer landet än Söndrum. Jodå, förra veckan sågs och hördes både lärkan och vipan.

I vår trädgård syns våren riktigt påtagligt. Snödroppar och krokus och massor av lökväxter som är på väg upp. I veckan fick jag en bild på Gugges rabarber som var riktigt på väg med sina stora röda knoppar. När jag var ute och tittade efter våra igår kunde man ana en liten, liten ljusröd knuta.

Igår tog vi en promenad, efter den fantastiska guldmedaljen, och i så många trädgårdar lyser det gult av vintergäck. Och då är det mängder. Förstår inte varför de inte vill sig hos oss. Får nog försöka en gång till. Någon som har trivseltips för gäcken.

Vi kom hem lagom till dimman rullade in. Det var kaffedags och inventeringen av kaffebröd gav inte stor utdelning: En slät bulle, en skorpa och två, i och för sig ganska stora, pepparkakor.

Så ringde det på dörren! Va, äter ni pepparkakor sa en liten sexåring som stod på trappan. Jag hade smakat en liten smula från kakburken när jag la upp dem..... Alla vet vi väl att pepparkakor doftar skarpt. Den lilla sexåringen hade födelsedag och kom med en kvarts tårta som  väl var över från deras kalasande. -Men ni får inte hela! Så det blev två små musbitar och givaren blev nöjd! Locket på tårtan igen och så fick hon syn på pepparkakorna modell större. Jag räckte fram fatet och erbjöd henne en kaka. Så tittade hon på mig och sa: - Jag tar båda. Så vände hon på klacken och var nöjd med vår byteshandel.

Byteshandel får man väl idka om det skulle vara så att landet blir nedsläckt på riktigt..... Jo, vi har tittat på serien Nedsläckt som spelas in utanför Halmstad. Får se om kreativiteten kan blomstra lite i de båda lägren.