I går var vi på begravning i Lerberget, orten som Lars släkt kommer ifrån. Många har varit sjöman av olika kategorier så sjön och hamnar betyder mycket för dem. Eftersom vi var i god tid körde vi förstås ner till den lilla fina hamnen och Lars kunde inte låta bli att berätta om de olika platser och upplevelser han varit med om som barn, trots att jag redan hört det flera gånger. - Det hjärtat är fullt av talar munnen.
Det var Lars äldsta kusin som begrovs och hon hade varit sjuk sen 2003. Det blev en av de ljusaste och vackraste begravningar jag varit med om. Blommorna på kistan och runt om den gick i pastellfärger. Alla var sommarklädda (utom Lars och jag som var helsvarta ) och man talade om minnen från långt tillbaka i tiden.
Idag är det Pingstafton. Denna helg har mist i betydelse sen man tog bort annandag pingst, tycker jag. Dess då roligare var det när vi vid Söndrums kyrka såg två bröllopsfölje. Solen sken och alla var så finklädda. Brudparen lyckades vi inte få syn på.
I trädgården växer det. Tomaterna har frukter men det dröjer innan de kan skördas, salladen är så fin, ärterna blommar, broccolin har vi tagit av ett par gånger och idag har vi tagit av våra potatis för första gången.
Våra hösthallon har redan kart och det kan väl tyckas lite märkligt men om man inte klipper av alla gamla skott kommer det hallon på dem tidigare, läste vi någonstans och provade.
Blommorna ligger mig också varmt om hjärtat och allra mest rosorna. Nu är de på gång.
Den blå rabatten är verkligen blå nu
Pipörten som var nästan helt borta förra sommaren är otroligt blomrika just nu.
Rosentry, blommar en kort period nu, har blommor som är tacksamma att ta in.
Och så hoppas vi att det fortsätter. Med sol, värme och regn i lagom doser får det fortsätta att frodas i trädgården.
Kort och gott, underbart!
SvaraRadera