Regn, skörd och kusinträff

I morse vid sjutiden vaknade jag av ett obekant ljud. Jo mycket riktigt, det var regnet som hade kommit. I flera veckor har vi läst väderappar som lovat regn, men nej. Medan det var översvämning i Båstad kom inte en regndroppe i Söndrum. På förmiddagen tog vi en tur till Falkenberg där jag köpte mig en bra regnkappa. På hemvägen blev det besök i Slöinge, både på Sia så fika på Solhaga. 

 I förra inlägget skrev jag om torra Öland. Nu har vi nästan varit där. Bruna gräsmattor, blomknoppar som inte slår ut, bara torkar. Då förstår man vilken otrolig betydelse regnet har. För oss som bara har lite trädgård att bry oss om är det bara alldeles urtråkigt men så är det ju inte för bönderna. För dem är det katastrof.

Jag har också skrivit tidigare om att vi får gott om äpplen och det stämmer bra - men de är så dåliga och så ramlar de ner i förtid. Det blir många spannar till tippen.

Nä, man får vara glad över annat som finns att skörda i trädgården.

Äntligen har tomaterna kommit igång. Väldigt sent.

Paprikor och gurkor har vi haft hela sommaren.

Hallonen är små och torra men med regnets hjälp blir de kanske bättre. Björnbären börjar också mogna och i uterummet mognar vindruvorna. Inte så många klasar men lika goda som vanligt.

I torsdags var vi på kusinträff i Falsterbo. Fyra kusiner blev det bara för en av oss arbetar fortfarande. Ett kusinbarn kompenserade.

Fokus blev på foton på barn och barnbarn. Eftersom vi inte ses så ofta och nästan aldrig har sett varandras barnbarn så lät det: jo men titta där på ögonen så likt eller munnen..... 

Sara släktforskade för många år sedan så det blev också prat om generationerna bakåt. 

Kanske var det 17 år sedan vi sågs så nu togs ett beslut om att vi ska försöka ses en gång om året.