söndag 27 februari 2011

Man blir förvånad

I går var vi på 75-årskalas. Det var svägerskan som jubilerade. Vi var bjudna på lunch i "stan" dvs Ljungby. Alltså skulle festen gå av stapeln på lokal. Som de flesta jubilarer hade svägerskan avsagt sig uppvaktning men Lars och jag tillsammans med barn och barnbarn blev alltså utbjudna på den trendigaste restaurangen i Ljungby skulle jag tro. Mycket gott och trevligt.

Lars och jag kom i god tid och beslöt att ta en runda på stan. Redan när vi körde fram till torget för att parkera upptäckte jag, trots att det var jag som körde, flera trevliga damekiperingsaffärer. Vi var inne i tre av dessa affärer men tyvärr var det fortfarande rea eller snarare rea på rean. Jag var mer sugen på lite vårnytt. I Halmstads centrum lägger man ner denna typ av affärer så visst blev jag förvånad över tre, som jag upplevde dem, riktigt trevliga affärer.
 Vad jag också saknar i Halmstad är porslinsaffärerna som legat i centrum. I lilla Ljungby fanns två ordentligt stora och där hade man också rea. I den ena ombyggnads- med upp till 70%. Där gick vi inte in. När vi så kom runt hörnet fanns där ytterligare en porslinsaffär - och de hade också rea! Men vi behövde ingenting så vi gick vidare. Så kom vi till sista skyltfönstret och där fanns de. Soppskålarna! Vi har saknat dem främst när vi bjuder på soppa. Det var bara att vända på klacken. Jo, precis lagom storlek  tyckte Lars. Så vi köpte raskt sex skålar. Så Gugge nu skulle jag gärna vilja ha grönaärtsoppsreceptet. Kunden före oss talade danska och då förstod vi anledningen till varför man kan ha så många affärer av samma sort i lilla Ljungby. Expediten bekräftade också detta. Både danskar och tyskar som har sommarhus i omgivningarna handlar duktigt. Vi brukar aldrig fylla på i våra skåp på detta sättet. Det ligger en hel del i vad maken säger när det införskaffas något nytt. "Och var ska du ha detta?" Men inte denna gången. Inte ett ord. Han bara betalade och såg faktiskt glad ut. Visst blir man förvånad - över både det ena och andra. Nej tyvärr var det inte rea på våra skålar och än så länge står de i diskamaskinen i väntan på annan plats.

2 kommentarer:

  1. Säg den i vår generation som inte har skåpen fyllda av porslin och andra saker som bara inte GÅR att skiljas från. Och så måste man ju få unna sig något nytt nån gång också.....eller?

    SvaraRadera
  2. Receptet kommer!
    Gugge

    SvaraRadera