Så många moment

Att sätta upp "en väv" är inte gjort i en handvändning. Förutom allt krångel som kan uppstå så är det några moment som ska till innan man kan börja väva. För nästan en månad sedan skrev jag om avsaknad av varpgarn - och det lät vänta på sig. När det väl var färdigvarpat var det dags att förskeda. Detta gör man för att få rätt bredd på, som här, mattan.

Eftersom det var mycket varp fick det bli två varpflätor.

Sen blev jag sjuk! Inte pga förskedning. Troligtvis är det influensa jag haft och fortfarande känner av - på tredje veckan. Då fanns minsann ingen ork för så mycket vävförberedelser.

Det är bra att vara två som min svägerska påminner om nästan varje gång vi talas vid. Vid pådragningen
behöver man vara minst två! Här står jag bakom väven och rullar på medan Lars håller varpen spänd för att det ska bli jämnt och bra.

Sedan blir det dags att solva.

Det lodräta vita som syns på bilden är solv. Solven hänger i pinnar, skaft, och har ett litet öga i mitten och därigenom ska en varptråd trädas. I en speciell ordning. Även där är det bra att vara två! Tidigare har Lars aldrig gillat att vara handräckare men nu tyckte han antagligen lite synd om mig. ( Han har helt klarat sig från influensa ).

Nästa moment innebär att det ska skedas. Då tar man varptråden från solvet och trär vidare genom skeden.

Till hjälp att skeda har man en skedkrok. Här finns det däremot inget behov av att vara två. Så här ser väven ut idag . Jag har alltså inte börjat väva ännu men räknar med att få fart på dunkandet - jo det hörs ut på gatan säger Lars - nästa vecka.

Det blev väldigt dammigt när jag klippte mattrasor. Visserligen är det fortfarande vinter men vissa dagar är det med solens hjälp riktigt varmt och skönt i uterummet. Vi har börjat dricka vårt em-kaffe där ute och där blir det förstås alldeles utmärkt att klippa trasor.

Anas läraren i mig?  Nä, nä, vi är inte färdiga ännu - så - fortsättning följer!