I lördags var Lars och jag i Göteborg. Det händer inte så ofta trots att avståndet inte är särskilt stort. Nu hade vi verkligen anledning till besöket. Vi var på operabesök med biljetter som vi fått av goda vänner som oturligt nog inte kunde utnyttja dem.
Jag hade läst recensioner av föreställningen och också sett en presentation på TV. Förväntningarna var högt ställda.
Fullsatt var det förstås och vi satt på absolut bästa plats. Butterfly´s roll måste vara krävande för hon sjunger en stor del av föreställningen. Medan tårarna rann på mig ( jag blir lätt berörd av musik ) sjung hon med sån kraft att det var nästan omöjligt att förstå att så mycket ljud kan komma ur en sån liten människa. Musiken är otroligt vacker men handlingen så grym. Ännu fler tårar för den mycket sorgliga historien. En för mig ganska ovanlig upptäck var att dirigenten var en kvinna. Har jag nog aldrig tidigare upplevt i sådana sammanhang. Hon dirigerade med den äran.
Lätt euforisk och med röster ur publiken " -så jäkla bra! Magiskt! lämnade jag Göteborgsoperan för denna gången. Jo visst var Lars också förtjust och överväldigad men att vara euforisk tillhör inte hans natur. Tror t o m att han nickade nån liten stund emellanåt.
När vi nu ända var i storstan utnyttjade vi tillfället att besöka Gudrun Sjödèns affär, där det blev två klänningar och i Marimekkobutiken blev det ett vackert tyg.....
Som tur är har jag ett album med operan i min lilla samling, ja annars hämtar man ju allt numera på spotify. Jag är en nynnande människa så den där arian som väl är mest berömd ur operan går jag fortfarande och nynnar på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar