Flygplan till momoLaas

Jo så är det nu - man åker flygplan till Halmstad från Arlanda. Så smidigt. En timme mot minst åtta. Lätt att förstå att man väljer flyget. Denna gången var det mamma Sara och barnen som kom medan pappa Oskar hade börjat jobba igen efter semestern.

En ganska trött Signe som är mycket nöjd med att vagnen är med. Det var nog lite svårt att skiljas från den på Arlanda.

Vidar har full koll på rullbandet så att stora resväskan kommer med.



 Så många leksaker kan man förstås inte ha med så en traktor med höbalspress hade vi införskaffat. Tog en minut så hördes traktormotorn gå igång. Och det låter en hel del om traktorer. Vi vuxna fick uppgifter att sköta och fick ikläda oss roller som Anders resp Kjell. Rollen som farfar behöll Vidar förstås själv. Med myndig, allvarlig och nästan sträng röst kunde det låta så här: Mormor du är Kjell. Kan du köra bort till stora åkern där ( mattan under matbordet ) och ta emot höbalarna. En del order fick man via telefon. Tur att det finns gamla uttjänta mobiler.



Signes lekar bestod till en stor del av kaffeservering med tillbehör förstås. Vi drack alla massor av kaffe de här dagarna - med socker och mjölk i.

Något badväder blev det inte men det finns ju mycket annat man kan göra. Vi har en Pippilekplats och där hittade barnen en favorit. Tarmpkarusellen. Visst prövade de på annat men återkom flera gånger till karusellen.

hj

Tja,vad det här heter vet jag minsann inte men roligt är det att gunga på hästen. Kanske heter det helt enkelt gunghäst.

Besök hos några av mammans kompisar och deras barn hann de också med men så blev det avresedag som väl egentligen ingen tyckte riktigt om- men snart fyller Vidar år och då har vi blivit bjudna på kalas!

Visst blir det tyst och tomt i huset så det var bra att vi några timmar efter familjens avfärd satte oss i bilen och for till Hässleholm för att hälsa på vännerna Kerstin och Arne. Som alltid har de en liten utflykt på gång och det blev en lite suspekt konstutställning på Hovdala. Men det är alltid roligt att få veta hur konstnärerna tänkt och vi fick en liten föreläsning. Vackra blomsterrabatter finns där också att beskåda.

Avslutningsvis kan jag konstatera att det blivit äppelkakornas tid. 16 äpplen hade trillat till marken medan vi var borta. Alice har nog rätt - det är väl inget bra äppelår i år. Det får bli äppelknyten till dessert.