tisdag 18 september 2012

Kalasdagar i Skörby


Jovisst är det en tårta i form av en traktor som "gammelmoster" (hoppas att hon inte läser det ) M bakat till vidar som fyllt 5 år. En sån fin tårta bakar hon numera till alla sina syskonbarnbarn.

Eftersom Vidar fyllde år i söndags har vi varit i Skörby. Vi blev faktiskt inbjudna i somras så det är nog något särskilt med 5-årsdagen.


Vad kan nu detta vara? Jo, nya Findus och Pettsonboken hade vi bl a med från Halmstad.



Lite svårt var det att inte fylla år så Signe blev så glad äver den fina presenten som glumslöven skickat med.

Vi körde upp i torsdags i härligt höstväder och kunde, efter bara några mil inåt landet, konstatera att hösten hade fått lite mer färg och lönnarna runt om Skörby och Helgesta ( farmor och farfars gård ) lyste vackert röda mot den blå himmeln.


Hos Sara och Oskar hittade vi ett härligt äppelträd. Det är alltså där uppe de fina äpplena finns. De är inte färdiga ännu och Sara var lite tveksam till smaken. Men vackra är de.


På lördagen åkte Sara, Signe, Lars och jag till Uppsala. Fredagens regnväder var som bortblåst men blåsten fanns kvar. Vidar var kvar hemma för det var ju en hel del som skulle tröskas. Fredagens regn kom olämpligt. Ja, Vidar såg vi inte så mycket för han tar gärna plats i traktorn tillsammans med farfar. Lätt att se honom som nästa generations bonde på gården men det skulle ju behövas någon mellan honom och farfar....


Uppsaladomen som fick lite stympade torn syns på långt håll när man närmar sig stan och viss är den vacker här vid Fyrisån. Det blev inte så mycket sightseeing för det var en shoppingtur vi var ute på. Ja, kanske inte så mycket Signe och Lars. De avvek efter fikat, till en närbelägen lekplats. Sara och jag kämpade på, in och ut i affärer av olika slag. Sara som började sitt nya arbete i måndags tyckte att hon behövde förnya sin garderob. I Uppsala blev det väl mest barnkläder, ett par stövlar till Sara och ett par läckra skor till mig, lilarosa !!! Ska kanske ha dem på ett kalas jag är bjuden på i november. Nåja vi var i Enköping och handlade också och där hittade Sara två klänningar. Som jag väl nämnt för någon är Enköping en utmärkt stad att handla kläder i.

Väl hemma i Skörby blev det till att svida om. 2x65 skulle firas. Det var Oskars morbror och moster, tvillingar som fyllde år. Jag fick assosiationer till gamla tiders släktkalas. Vi vuxna satt på nedre plan och åt, drack och pratade förstås. Och barnen hade jätteroligt. Åtta stycken mellan tio och ett och ett halvt. Mycket spring och många glada skratt. Tyvärr levererades inte den ena födelsepresenten förrän i måndags och men tur var väl det för det var en åtta veckor gammal valp.

Kalasade på krabbor ( det är tid nu, Alice ) gjorde vi redan på fredagkvällen. Vi var då elva stycken men de fyra barnen åt korv. Men det är fantastisk hur tyst det kan bli rätt vad det är på ett sådant där krabbkalas. Att äta krabba, rensa den, kräver viss koncentration.



En halv krabba räcker faktiskt  och har man dessutom västerbottenpaj "upptill" så är det väl bara en kopp kaffe när man är mätt och belåten, som behövs. När alla barn och barnbarn lämnat bordet för att koja hade vi, den äldre generationen, en skön stund och kunde prata utan att bli avbrutna hela tiden. Oskars mamma föreslår alltid att vi ska ha en barnfri kväll. Motsvarighet till föräldrafritt!!

Denna gången bodde vi dessutom på Helgesta, i deras flygel som vi fick reda på är från.... ja det vet man visst inte men nuvarande huvudbyggnad är bygg ca 1840 och flygeln var bostad dessförinnan. Anledningen till vår flytt är den att Sara och Oskar nu har inlett ombyggnaden av huset vi tidigare kunde bo i när vi var på besök. Så långt har de inte kommit men en kabel el? var avsliten.


"Ska ni inte gå upp i skogen och se om där är några kantareller", sa farmor Ingrid. Det var förstås ett erbjudande vi inte kunde motstå. Men det var för sent för sommarkantareller. Visst hittade vi men de var alldeles hopskrumpna. Istället såg det ut så här på en del ställen.


Tidigare år som vi varit i skogen har alltid husets gårdvar Saga följt med oss och så blev det nu också. Särskilt glad blir hon när Lars leker med henne.



1 kommentar:

  1. WOW, vilket inlägg! Om det nu är så att vardagen är lite enahanda så kan man väl inte påstå att Skörbybesök är det - det låter genomtrevligt alltihop. De där skorna ser jag fram emot att få se......

    SvaraRadera