Konstrunda

Ibland är det extra roligt att arbeta.... som idag. Jag fick följa med våra 5-åringar till stan för att leta efter en igenkott som försvunnit.

Här fick vi se spåren efter Kotten som helt sonika blev trött på att sitta inom glas och ram och gav sig ut på stan. Sagan om Kotten var invävd i en berättelse som inkluderade en del av stans offentliga konst. Med tanke på Halmstads storlek kan jag ändå tycka att den delen av konst är sparsamt representerad. Men vi har ju några som är riktigt berömda.

Här berättade duktiga Sofia om Europa......

Inte är det alltid så lätt att fånga barnens intresse men eftersom hon hade förmågan att höra vad skulpturerna sa kunde vi få reda på att Kotten kanske gått förbi här och barnen var med på noterna.

Så fick vi höja blicken och fråga Hertig Knut om han sett någon liten igelkott.... Här fick barnen reda på att de var just han som bestämt att Halmstad skulle heta så. Kotten? Nej.

Nya konstverk som jag faktiskt inte sett förut..... Sovande stenar kallade Sofia dem och barnen försökte förstås att väcka dem för att få besked om Kotten.

91:an hade inte heller något besked om Kotten.....

Flickan i balja är också ett nytt konstverk, placerat i Norre katts park, som jag inte sett förut. Hon berättade att Kotten gett sig av och vill träffa andra igelkottar och kanske kan finnas i någons trädgård. Ja, så slutade berättelsen om Kotten och vi gick tillbaka till biblioteket. Sofia talade om att hon hade en present till barnen. Genast blev det lite lättare gå tillbaka. Vår konstrunda blev ju en ganska lång promenad. Presenten var en bok som handlade om det som vi just varit med om. - En fantastiskt trevlig förmiddag. Och ett trevligt sätt att presentera konst på.
Så var det ju lite roligt att jag fick uppleva lite nytt jag också. Kanske ändå inte så dåligt med offentlig konst i Halmstad.