Snickare och ölänningar på besök

Familjen Duval har kommit hem från sin fyraveckorns semesterresa i Kanada. I helgen fick vi träffa dem igen och de hade förstås mycket att berätta om alla otroliga upplevelser. Men så fort barnen kom innanför dörren tjoade de i kör " Morfar kan vi snickra? Nu meddetsamma." Om det var ett uppdämt behov eller uppmuntrat av modern, fick vi inte riktigt klart för oss men ivriga var de. Här håller Elliot på att såga ut en hund som han förstås ritat själv. Lars fingrar fick sig en törn.

Vad Astrid ska tillverka här vet jag inte men mot slutet såg det ut som en båt..........

På kvällen blev det skaldjursfest och det passade verkligen barnen.

På morgonen sov de länge men vid halv nio fanns snickarna på plats iförda nattdräkter och utan frukost i magen. Det var först när vi frestade med bad som de kunde lämna hammare och såg.



Det var ganska varmt i vattnet men det var brunt för det hade blåst lite. Därför var det lite svårt att se botten . Det bar sig inte bättre än att jag brakade rakt i en sten och la mig raklång- med kamera i handen. Var och en förstår väl hur det gick med kameran. Som tur var klarade minneskortet sig. Dags för Lars att göra slag i saken med sitt kameraköp!

Knappt hade vi hunnit vinka av Sus och barnen förrän Alice och Job kom. ( jodå vi fick flera timmars paus )

Det blir bara roligare och roligare med den där gamla vänskapen som tagit fyr igen. Oj vad vi pratade! Halmstad kunde bjuda på riktigt kalasväder så det passade bra med en utflykt. Vi tog vägen om Haverdal och lät dem imponeras av det vackra landskapet och alla fantastiska villor. Vid utsiktsplatsen fick vi förstås en härlig vy och såg långt bort mot Falkenberg.

Särdals kvarn är också ett ställe som vi gärna visar. Först in i butiken med grejer för mormödrar innan vi tog trappan upp till alla härliga sylter. Sedan tidigare hade Alice uttryckt sin skepsis för havtornssylt men när hon smakat den här sylten ändrade hon uppfattning och vi kunde njuta den lite senare till en bit ost.

 God lunch i form av räkmacka respektive paj blev det i trädgården. Det var så varmt att vi sökte upp ett bord i skuggan.

Nästa stopp blev hos Martin Berntson. Här blev våra vänner riktigt förtjusta! Inte minst när de fick se att Matin också använder sig av ölandssten. Vi provsatt alla möjliga bänkar, stolar och gungor men eftersom jag fotograferat utan att först frågat om lov vill jag inte sätta in någon bild från Skintaby Smedja.

Vad passar bättre att avsluta med än en glass hos Riccardo!